Läs senare

Ta kontroll över din sal

LÄRARVARDAGKvarlämnade ölburkar, blockerade nödutgångar och odiskade köksredskap är vardag när idrottssalen eller hem- och kon­sumentkunskapsköket lånats ut. Ofta får läraren ta av sin planeringstid för att ställa iordning.

03 Maj 2017
Bild: Janette Bornmarker

– Jag känner en inre stress över att inte veta hur mitt klassrum ser ut när jag kommer dit på morgonen, berättar Marie Persson, lärare i idrott och hälsa på Stenportsskolan i Lidköping.
Idrottssalen hyrs ut av kommunen från klockan 17 varje eftermiddag och alla helger mellan klockan 8 och 22. Ofta är det tre eller fyra olika idrottslag som hyr salen under en kväll. Men det finns även drop-in-tider som kan bokas av vem som helst.
Salen används till exempel även för barnkalas och avslutningar.
− Varje morgon får jag börja med att ställa iordning. Det kan handla om att plocka upp godis från golvet, ta bort ballongsnören från ribbstolarna, kasta ölburkar eller tvätta bort snus från väggarna.
Marie Persson känner att kroppen börjar ta stryk av att varje arbetsdag behöva släpa tillbaka bänkar och tjockmattor till sina rätta platser. Hon berättar att bänkarna ofta står staplade på varandra och att det är vanligt att nödutgångar blockeras. Tydliga skyltar om var sakerna i salen ska stå har inte hjälpt.
− Jag vill att mitt klassrum ska vara i det skicket att det direkt kan användas när eleverna kommer hit, så att vi kan utnyttja hela lektionstiden. Därför är jag alltid här tidigt på morgonen och tar av planeringstiden för att städa och ställa fram material som jag låst in.
Ibland tar Marie Perssons tålamod slut. Då händer det att hon ringer till kommunens uthyrare och berättar om hur det ser ut i idrottssalen. Är problemet tillräckligt allvarligt, till exempel att något gått sönder eller att det är alltför ostädat, brukar kommunen se till att det åtgärdas.
− Men jag orkar inte hålla på att ringa dit hela tiden. Det tar tid och man känner sig ganska tjatig.
Idrottssalen, eller klassrummet som hon själv hellre kallar den, används även av skolans fritidsverksamhet. Till skillnad från den vanliga uthyrningen fungerar utlåningen till fritids bra.
− Vi har tydliga regler på skolan för vad som gäller i våra klassrum. Det är självklart för dem att plocka in efter sig och följa de säkerhetsföreskrifter som finns.
När Marie Persson tänker på undervisningsmiljön, känner hon ilska och undrar varför inte lärare i idrott och hälsa reagerar i större utsträckning. Hon tror inte att lärare i andra ämnen skulle acceptera att komma till ett ostädat klassrum med stolar staplade på varandra huller om buller.
− Det är som att idrottssalarna i första hand byggs för att hyras ut och till exempel alltid utrustas med bollspelslinjer i golvet. Salarna andas bollsport och prestation istället för att bjuda in till rörelseglädje.

Som det är nu har Marie Persson klämt in en whiteboardtavla bland alla ribbstolar och satt fast en terminsplanering hårt på väggen så att den ska sitta kvar även när andra använder salen.
− Jag har ett litet hörn för teorigenomgångar. Man vet inte om man ska skratta eller gråta åt förhållandena. Miljön har verkligen inte anpassats till de senaste läroplanerna. Tänk om det fanns klättervägg och klätternät här eller markeringar i golvet för olika typer av samlingar och lekar. Man kan verkligen fundera över hur kommunerna betraktar ämnet idrott och hälsa.
Hans Flygare, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet, menar att problem som kan uppstå efter uthyrning av idrottssalar och hem- och konsumentkunskapssalar bör betraktas som arbetsmiljöproblem för de lärare som drabbas.
− Det ingår absolut inte i en lärares arbetsuppgifter att städa ett klassrum som har varit utlånat. Läraren ska inte heller behöva ringa runt till dem som hyrt salen eller till kommunens uthyrare för att få problemen åtgärdade, säger han.
Hans Flygares råd är att i stället gå den formella vägen. Han tycker att läraren ska berätta för sin chef om problem som uppstått efter uthyrning, dokumentera det inträffade och lämna en skriftlig rapport både till chefen och det lokala skyddsombudet på skolan.
− Det finns annars risk för att problemet stannar vid en massa prat och att frustrationen byggs på utan att något åtgärdas. Finns det däremot skriftlig dokumentation kan frågan drivas vidare som ett arbetsmiljöärende och då måste arbetsgivaren ta sitt ansvar.
Om det är en kollega på skolan som lånat salen och till exempel inte städat efter sig, föreslår Hans Flygare att läraren först tar upp problemet med sin kollega för att hitta en lösning. Även om det kan känns obehagligt.
− Prata om det på en gång för att för­hind­ra att det uppstår vardagsgnissel mellan er. Har salen varit utlånad ska man förvänta sig att den lämnas tillbaka i samma skick som innan. Var tydlig med att berätta om vilka riktlinjer som gäller för salen.

Markus Munklinde, lärare i hem- och konsumentkunskap i Enköping, har tidigare erfarenhet av hur det kan se ut efteråt när kollegor i andra ämnen har lånat hemkunskapsköket för att baka och laga mat med sina elever.
− Diskmaskiner fulla med porslin, smuts i vasken, odiskade köksredskap och oordning i lådor och skåp var vanligt. Lånade man ut salen i slutet av terminen fanns det risk för att matrester låg kvar under lovet och kunde orsaka myrornas krig.
Han började känna hur irritationen växte när han plockade i ordning efter kollegor. Men han ville inte gå omkring och vara en surgubbe.
− Jag bestämde mig för att bli supertydlig och ta upp problemen direkt. Jag satte upp checklistor för hur salen skulle skötas och skickade ut massmejl om att hemkunskapssalen inte fick lånas veckorna efter det att jag städat inför längre lov.
Det hjälpte.
− Jag tror att det underlättade för dem som lånade salen att veta precis vad som gällde.
I dag jobbar Markus Munklinde på högstadieskolan St Iliansskolan i Enköping. Här får han i stort sett aldrig frågan om att låna ut hem- och konsumentkunskaps­salen. Den står tom när han inte är där.
− Samtidigt som det kunde vara besvärligt att låna ut salen saknar jag det. Jag vill ju att salen ska kunna bidra till att sprida matglädje även i andra ämnen.

Problem när någon annan använt salen?

  1.  Ta upp och prata om problemet när det är en
    kollega som använt salen. Var tydlig med vad som gäller vid lån av salen.
  2. Om inget sker eller om den som lånat salen inte arbetar på skolan: dokumentera skriftligt när, var och vad som hänt. Lämna rapporten till överordnad chef, vanligtvis rektor. Om problemet återkommer eller andra problem uppstår, skriv nya rapporter.
  3. Lämna även rapporten till det lokala skyddsombudet. (Vänd dig direkt till den fackliga lokalavdelningen eller Lärarförbundets kontakt om ombud saknas.) Det ingår inte i lärarens arbetsuppgifter att till exempel städa eller plocka i ordning efter andra som lånat salen. Det är ett arbetsmiljöproblem som arbetsgivaren har skyldighet att åtgärda.
  4. Skyddsombudet kan lyfta frågan i samverkansgruppen/skyddskommitten. Se till att ärendet kommer med på dagordningen! Om inget händer, kontakta lokalavdelningen.
  5. Källa:Hans Flygare                                                                                                  

 

ur Lärarförbundets Magasin