Läs senare

Tufft mothugg mot fler timmar i HKK

AKTUELLTDebattörer krävde fler undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap för att minska antalet fall av mat­-förgiftning i Sverige. Men inlägget mötte motstånd.

16 Nov 2017
Het fråga. Skulle fler timmar i ämnet hem- och konsumentkunskap leda till färre fall av matförgiftning? Foto: Shutterstock

Marie Langes avhandling Food Safety Learning in Home and Consumer Studies. Teachers’ and Students’ Perspectives väckte mediauppmärksamhet redan när den las fram vid Uppsala universitet i maj i år. Resultaten visade bland annat att var femte niondeklassare som deltog i studien saknade kunskap om att kycklingkött alltid måste vara genomstekt. Efter sommaren blev det dags för en ny mediarunda efter att Marie Lange, tillsammans med en grupp akademiska tungviktare, fått en debattartikel publicerad på DN Debatt. I artikeln krävde undertecknarna fler undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap för att minska antalet matförgiftningsfall per år till följd av bristande kunskap om livsmedelshygien:
”Det är dags för en utökad timplan i hem- och konsumentkunskap för att Sverige ska få medvetna konsumenter. Detta kan på sikt leda till färre fall av matförgiftningar och därmed en förbättrad folkhälsa men även till minskade samhällskostnader. Om ämnet får utveckla sin fulla potential kan det bidra till att ge unga individer verktyg till att bli ansvarsfulla, handlingsberedda och kloka konsumenter. Kunskaper om hantering av livsmedel gör det även enklare för eleverna att agera klimat­smart.”

I en replik i samma tidning svarade Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, att hon höll med om att ämnet hem- och konsumentkunskap skulle kunna bidra till att ge unga individer verktyg att bli ansvarsfulla, handlingsberedda och kloka konsumenter men att fokus i debatten måste vara ett helt annat än krav på fler undervisningstimmar. Nämligen att få fler behöriga lärare i ämnet:
”Den lärarbrist som nu är ett faktum är alltså det största hotet mot ämnet hem- och konsumentkunskap. Det finns därför goda skäl att i första hand öka antalet behöriga lärare i ämnet innan man överväger att utöka volymen.”

Betydligt tuffare motstånd fick undertecknarna av debattartikeln av Naomi Abramowicz i en ledare i tidningen Expressen. Hon tyckte för det första att det borde vara föräldrarnas uppgift att lära sina barn att tvätta händerna, inte skolans. Och för det andra att om matförgiftning var ett så allvarligt problem som debattörerna hävdade så borde väl landets ”hemkunskapslärare” rimligtvis kunna prioritera detta trots få timmar:
”Hur många timmar krävs egentligen för att lära eleverna lite grundläggande livsmedelshygien så att de inte råkar förgifta sin omgivning? Barn, lägg kycklingen i kylen och servera inte mat som luktar illa (om det inte rör sig om surströmming).”

Även Marcus Bohlin, ledarskribent på Gefle Dagblad, var kritiskt till förslaget om fler undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap. Han tyckte att det i stället borde vara kvaliteten på undervisningen som borde ses över:
”Det är förstås besvärande om en stor del av eleverna efter 118 timmar hemkunskapsundervisning – den mängd som fastslås i läroplanen – fortfarande inte har fattat att man ska tvätta händerna innan man börjar laga mat. Nu ska inte jag tala om för lärare hur de ska utföra sitt jobb eller utforma sin undervisning, det är de garanterat bättre på än vad jag är, men är verkligen den korrekta lösningen på de nyss nämnda problemen att slänga på ytterligare några hundra undervisningstimmar och hoppas på det bästa? Eller ska man kanske fundera över om man har utformat sin undervisning på bästa sätt om eleverna inte ens har snappat upp det mest grundläggande trots mer än hundra timmars undervisning (förvisso utslagen över flera år).”

Läs hela debattinlägget på dn.se. Sök efter rubriken ”För lite hemkunskap ökar risken för matförgiftningar”.

ur Lärarförbundets Magasin