Läs senare

Utsatthet orsak till skolk

En av tio niondeklassare i Göteborg känner ofta obehag under idrottslektionerna. En tredjedel av eleverna har skolkat från lektioner och ännu fler har hittat på ursäkter för att slippa vara med.

13 Dec 2012

– Det är jättekul, men jättejobbigt. Det är inte det att det är jobbigt fysiskt utan att det är en utsatt situation. Att man är orolig för att folk kollar på en och om man kommer bli mobbad eller inte. Det är det som gör idrotten mer skrämmande än andra ämnen, säger en elev på Sandeklevsskolan i Göteborg.

Eleven är en av drygt 400 nionde­klass­are som deltagit i en enkätundersökning om ämnet idrott och hälsa, gjord av journaliststudenter vid Göteborgs universitet. Hennes syn på ämnet stämmer väl överens med helhetsbilden som visar sig i enkätresultaten. Å ena sidan tycker många elever att det är ett av de roligaste ämnena i skolan. Å andra sidan svarar en tredjedel att de upplevt obehag under gympalektioner. Ofta handlar det om att man inte känner sig duktig på lektionerna och att man känner en press på sig att prestera.

– Vi pratar aldrig om hur vi ska känna oss mer säkra och utvecklas på idrotten. Jag skippar ofta idrotten för jag känner mig ofta bara jävligt kass. Självkänslan åker ju i botten när man inte ens kan träffa en boll, säger en elev på Trulsegårdsskolan.

Karin Redelius, lektor i pedagogik och prorektor på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, GIH, tycker att det är nedslående att eleverna känner sig tyngda av prestationskrav. Hon menar att det är viktigt att de får möjlighet att utvecklas på idrotten och inte förväntas visa upp kunskaper redan från början.

– De här eleverna har uppenbarligen lärt sig något om sig själva, nämligen att de inte kan så bra. Och det är tvärtemot vad ämnet egentligen syftar till.

En av anledningarna till prestationsångesten är att många elever upplever att lärarna sätter betyg på deras fysiska prestationer och tävlingsresultat, snarare än de kunskapskrav som finns i kursplanen. ”Läraren säger att ju snabb­are man springer desto bättre betyg får man. De fem första som kommer i mål får VG”, skriver en elev i enkäten.

Just konditionsträning är en av de aktiviteter som flest elever tycker är obehagliga. Flera tar upp beep-testet i sina svar. ”Jag tycker inte man ska ha sådana test. Man känner press, en dålig press. Upp till bevis liksom. Betyget borde bygga på annat än hur fort man springer”, skriver en elev.

Kristina Svensson är undervisningsråd på Skolinspektionen. Hon berättar att också Skolinspektionen, som nyligen gjort en stor nationell granskning av idrott- och hälsaundervisningen i mellanstadiet, sett att felaktiga bedömningskriterier förekommer på en del skolor.

– Begreppet kondition är inget som är betygsgrundande överhuvudtaget. Det finns inga aspekter som är relaterade till hur stark du är eller hur snabb du är eller hur bra kondition du har. Däremot så är det grunder som kan spela roll för att du ska kunna nå kunskapskraven. Det är viktigt att lärarna är tydliga med vad som bedöms och varför.

Enkätundersökningen i Göteborg visar också att dusch och omklädning är en situation som många elever tycker är jobbig. Två av fem elever säger att de ofta undviker att duscha efter lektionerna och många berättar att de känner sig otrygga med att visa sig nakna för sina klasskamrater.

Den tidigare barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius säger att han under sina sex år som BEO märkte att många kränkningar och trakasserier skedde just i omklädningsrummen.

– Skolorna är skyldiga att utreda när det inträffar kränkningar, men också att försöka förebygga dem. Omklädningsrummen är en miljö där det kan vara svårt att skicka in en vuxen. Men man måste försöka hitta former för det, samtidigt som man visar respekt för barnen.

Ett av de vanligaste förslagen på förbättringar som eleverna ger är att de vill ha duschdraperier.
– Det förvånar mig ibland att man inte har samma krav på de miljöer där barn vistas jämfört med vuxna. När man ordnar duschrum på jobb är man väldigt noga med sådant och det ska vara samma krav här tycker jag, säger Lars Arrhenius.

Utsatthet under lektioner och omklädning hänger också samman med elevernas skolk. De elever i undersökningen som ofta känner obehag på lektionerna skolkar också i högre utsträckning än andra. Och de elever som inte kommer till lektionerna i idrott och hälsa är inte bara de som har allmänt hög frånvaro. En tredjedel av de som säger att de ofta skolkar från idrott och hälsa-lektionerna skolkar aldrig från lektioner i andra ämnen.

Att fler tjejer än killar skolkar från idrott och hälsan är ett annat tydligt mönster. Hälften av tjejerna, jämfört med en fjärdedel av killarna, har någon gång skolkat från lektionerna och skillnaden är lika stor när det gäller dem som skolkar ofta. Könsskillnaderna visar sig också på flera andra områden i undersökningen. Fler tjejer har en negativ inställning till ämnet och andelen som ofta känner obehag är betydligt högre bland tjejerna.

– Jag tror att det till en stor del handlar om vilket innehåll ämnet har. Vi vet att till exempel bollspel fortfarande är vanligt förekommande och att det också är någonting som fler pojkar än flickor ägnar sig åt på fritiden, även om det där har jämnats ut en del under senare år, säger Karin Redelius på GIH.

Hon tror att man som lärare ibland blir avtrubbad och vänjer sig vid att det är pojkar som dominerar lektionerna.

– Det är som att det inte går att göra någonting åt, att det blir naturligt så att man nästan inte ser det. När jag har kommit in som forskare och tittat på lektioner, har jag ibland häpnat över att det finns flickor, och en och annan pojke också, som verkligen inte rör bollen någon gång. Det finns en medvetenhet om problemen, men man skulle kunna diskutera det tillsammans med eleverna, och arbeta mer aktivt med att få alla delaktiga.

MER OBEHAG FÖR TJEJER

Har du någon gång känt obehag i samband med idrott- och hälsaundervisning?

Tjejer

Nej, aldrig 52%

Ja, någon enstaka gång 35%

Ja, ganska ofta 10%

Ja, mycket ofta 3%

 
Killar

Nej, aldrig 71%

Ja, någon enstaka gång 23%

Ja, ganska ofta 4%

Ja, mycket ofta 2%

SKOLK OCH URSÄKTER

Har du någon gång skolkat från en idrott- och hälsalektion?

Nej, aldrig 62%

Ja, en gång per termin eller mindre 18%

Ja, 2–5 gånger per termin 12%

Ja, mer än 5–10 gånger per termin 3%

Ja, mer än 10 gånger per termin 5%

Har du någon gång hittat på en ursäkt för att slippa vara med på den planerade lektionsaktiviteten?

Nej, aldrig 55%

Ja, en gång per termin eller mindre 24%

Ja, 2–5 gånger per termin 12%

Ja, mer än 5–10 gånger per termin 6%

Ja, mer än 10 gånger per termin 3%

Om undersökningen

Enkäten handlar om elevers upplevelse av ämnet idrott och hälsa. Den delades ut våren 2012 till elever i årskurs nio men frågorna berör hela elevernas högstadietid.

Sammanlagt besöktes tio högstadieskolor i Göteborg – fem friskolor och fem kommunala. Urvalet gjordes med hänsyn till spridning över olika stadsdelar och områden med olika medelinkomst.

Totalt fanns 581 niondeklassare på de besökta skolorna och 414 svarade. Det ger en svarsfrekvens på 71 procent.

ur Lärarförbundets Magasin