Läs senare

Vad skiljer lektion 1 från lektion 35?

DJUPDYKNINGEn lektion i idrott och hälsa ser ofta likadan ut i mellanstadiet som i högstadiet och i gymnasiet. Både vad gäller innehåll, undervisning och bedömning.

16 Nov 2017
Håkan Larsson, professor vid GIH. Foto: Linus Hellgren

När forskare har gjort nedslag på lektioner i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 5 och 8 och i gymnasieskolans årskurs 1 har de observerat att lektionerna inte skiljer sig mycket åt trots att elevernas åldrar gör det.
– Historiskt har det viktiga i ämnet varit att eleverna är fysiskt aktiva under lektionerna och att de upptäcker någon aktivitet som de tycker är rolig att hålla på med på fritiden, kommenterar Håkan Larsson, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, GIH.
– Det har gjort att terminsupplägget ofta bygger på korta sekvenser av olika aktiviteter. Det är ovanligt med mer än 2–3 lektioner med samma innehåll. Kruxet är att det därmed blir svårt att få till någon progression, fortsätter han.

Lösningen är, enligt honom, att som lärare våga planera 3–5 sammanhållna innehållsmoment under en termin och fördjupa sig i dem i stället för att erbjuda det traditionella smörgåsbordet av många olika aktiviteter. För att en progression ska bli möjlig måste sedan samma innehållsmoment komma tillbaka minst en gång om året så att eleverna får chans att utveckla sin förmåga.
– Jag vill understryka att det här är något som är genomgående i ämnets kultur och som även gäller lärarutbildningen. Även här är det så att de flesta lektioner är introduktionslektioner och att få lektioner ger chans till progression, konstaterar Håkan Larsson.

En omställning av terminsupplägget till längre sekvenser ställer lite andra krav på läraren än dagens upplägg.
– I dag finns en föreställning om att lärare i idrott och hälsa ska vara generalister som kan lite om det mesta inom ämnet. Det innebär att en del lärare kunskapsmässigt kanske inte klarar att ta sig förbi dagens 2–3 introduktionslektioner utan måste vidareutbilda sig inom några områden för att kunna hålla fördjupande lektioner, säger Håkan Larsson.

Få lektioner ger chans till progression

Innan terminsupplägget ändras från att erbjuda många olika aktiviteter till några få är det viktigt att läraren tänker till så att de utvalda aktiviteterna ändå representerar en bredd och exempelvis inte bara består av en rad olika bollsporter. Det är också viktigt, påpekar Håkan Larsson, att inte blanda ihop aktivitet med förmåga så att det blir aktiviteten som står i fokus i stället för förmågan som ska tränas.

För att verkligen få till en progression i undervisningen råder han lärare att göra ett tankeexperiment och fundera över hur lektion 35 inom ett område, säg till exempel orientering, ska skilja sig från lektion 1.
– Så exakt kan man naturligtvis inte vara i verkligheten i sin planering eftersom saker inträffar och både individer och grupper är olika, men som tankeexperiment är det intressant, säger han.

I en del teoretiska ämnen som matematik är progressionen tydligare, först lär man sig de fyra räknesätten, sedan går man vidare och bygger på baskunskapen med till exempel ekvationer. I ämnen som idrott och hälsa är det inte riktigt lika enkelt.
– Men det är också ett intressant tankeexperiment att fundera över, vad skulle man kunna börja med i ämnet idrott och hälsa i lågstadiet och vad skulle man kunna avsluta med i gymnasiet, funderar Håkan Larsson.

ur Lärarförbundets Magasin