Läs senare

»Våga prata med elever som mår dåligt«

Pressen på att vara smal och vältränad är hård för dagens ungdomar. Många försöker banta och andra tränar ohälsosamt mycket. För lärarna är det viktigt att uppmärksamma elever i riskzonen.

04 Maj 2016

Att vara missnöjd med hur kroppen ser ut har blivit lite av en norm i dag. Ett missnöje som accentueras i tonåren. Varannan femtonårig flicka tycker att hon är för tjock. Motsvarande siffra för pojkarna är nära en fjärde­del, visar statistik från Folkhälsomyndigheten.– I de tidiga tonåren börjar det hända saker fysiskt, psykiskt och socialt. Man börjar också att jämföra sig med andra i större utsträckning. Då ökar också risken för att man fokuserar mycket på hur kroppen ser ut. Det kan yttra sig i överdriven träning, extrem bantning eller ätstörningar, säger Carolina Lunde, som är doktor i psykologi vid Göteborgs univer­sitet.

Önskan om en ideal kropp väcks ännu tidigare än i tonåren. En svensk studie visar till exempel att en femtedel av de sjuåriga flickorna vill gå ner i vikt.

– Det finns en medvetenhet om kroppen och olika ideal väldigt tidigt, kanske ner i fyraårsåldern. Små barn har berättat om ideala kroppar och hur man inte ska se ut. Barnen möter ju tidigt stereotypa bilder i till exempel sagor.

Carolina Lunde menar att pressen är större på flickor vilket också syns i statistiken. Men kravet att vara vältränad och smal är en norm som påverkar alla unga i dag.

Hur kan skolan motverka fixering vid mat och träning?

– Ett sätt är att ha mediekritiska diskussioner och att granska de kroppsideal som finns. Det kan hjälpa dem som försöker efterlikna idealen och som köpt den här utseendekulturen, säger Carolina Lunde.

– I idrotten är det viktigt att få känna glädje av sin kropp och att få använda den utan att bli jämförd med sina kompisar. Det är också viktigt att våga prata med en elev som verkas brottas med problem kring kroppen eller ätandet.

Carolina Lunde har bland annat forskat i hur ungdomar som idrottar ser på sin kropp. Att röra på kroppen kan hjälpa en att få ett annat förhållningsätt.

– Man ser kroppen mer utifrån funktion, glädjen i vad man kan göra med den. På så vis blir det en motvikt till att bara betrakta kroppen utifrån. Man är också i ett sammanhang där kroppen är till för att användas, i till exempel ridning eller fotboll.

Men bilden är inte helt samstämmig. Det finns också så kallade riskidrotter där frågan om kroppen blir mer komplex. Det kan vara idrotter där det finns en sammankoppling mellan smalhet och prestation. Eller idrotter med olika viktklasser. Exempel på så kallade riskidrotter är konst­åkning, gymnastik, balett, fri­idrott och orientering.

En utmaning för lärare i idrott och hälsa är att anpassa övningarna för alla i idrottssalen. Både för dem som kanske tränar ohälsosamt mycket och för dem som är överviktiga och behöver mer fysisk aktivitet. John Hellström, utbildningsledare vid lärarprogrammet på Gymnastik- och idrotts­högskolan, betonar att det ingår i lärarens professionalitet att se vilka elever som ”sticker ut”:

– Sedan får man ta de här problemen individuellt. Om någon är kraftigt överviktig, underviktig eller tränar för mycket så anser jag att läraren ska fråga hur eleven mår och kanske ta det vidare. Prata med föräldrar, andra lärare och elevhälsan. Jag vill nog inte skilja på de frågorna och annat som om elever är mobbade, nedstämda eller kanske har det tufft hemma, säger han.

John Hellström anser att intresset för elevernas hälsa är stort hos lärarstudenterna. Åtminstone efter en tid in i utbildningen.

– Många av våra studenter kommer in som väldigt idrottsinriktade. Men under utbildningens gång blir de mer och mer intresserade av hälsodelen. Det är till exempel inte ovanligt att de skriver uppsatser om kroppsideal, överträning och liknande.

Men fokus i utbildningen ligger på glädjen i att röra på sig och att ge kunskap om hälsa och livsstil.

– Vi utgår inte från att människor är sjuka eller har ohälsa. Vi försöker att ge studenterna nycklar till att deras elever ska hitta rörelseglädje, som är det bästa sättet att uppnå hälsa. Det leder också till att eleverna utvecklar en bra rörelseförmåga och når kunskapskraven. Det ena ger det andra.

Hem- och konsumentkunskap är av naturliga skäl ett ämne där problematik kring mat blir extra tydligt. Det beror inte bara på situationer där elever smakar, eller inte vill smaka på maten, utan även på att måltiden i sig är en social situation där många frågor kan komma upp.

– En lärare i hem- och konsumentkunskap har ett stort ansvar och måste vara förberedd på att djupare frågor kan dyka upp under lektionen. Om man misstänker att någon elev har ätstörningar så får man ta upp det med eleven och elevhälsan enligt de rutiner som finns på skolan, säger Karin Höijer, som är lektor i mat- och måltidskunskap på Högskolan Kristianstad.

Hon betonar att lärare i hem- och konsumentkunskap följer de nordiska näringsrekommendationerna. Men i lärarutbildningen och i grundskolan tas också frågor upp om dieter, kosthållning och balansen mellan motion och mat.

– Vi försöker ge en nyanserad bild. I området ”mat som kultur och socialt fenomen” är det naturligt att komma in på frågor om självbilder och ätstörningar. Det gör vi definitivt med våra studenter och det tror jag också att lärarna ute på fältet gör, säger Karin Höijer.

Ett specifikt prov i lärarutbildningen tar också upp de här frågorna. Det är ”kropp och ideal – ätstörningar och stört ätande”.

Enligt Carolina Lunde, doktor i psykologi, är dagens ideal lite av att ha en smal kropp som samtidigt är stark. Det finns också undersökningar som visar att vi gör kopplingar mellan att se bra ut och vara lyckad på olika sätt.

Men man är inte lyckligare om man är snygg enligt den norm som gäller.

– Det finns inget stöd i forskningen för ett samband mellan hur man ser ut och hur lycklig man är, säger hon.

En önskan som Carolina Lunde har är att kroppen i större utsträckning ska få vara – utan att kommenteras.

– Framför allt tjejers kroppar kommenteras nästan vanemässigt. Antingen direkt till personen eller indirekt i reklam och media.

Samtidigt finns det kritiska röster och motstånd mot en utseendefixerad kultur. Carolina Lunde är hoppfull inför framtiden.

– Det finns många unga förebilder som formulerar motstånd mot utseendeideal och traditionella könsroller. Sociala medier har blivit ett ställe där unga kan lockas att få bekräftelse genom sitt utseende. Men även här finns det bra motkrafter.

Mer missnöje med kroppar i dag

Drygt tjugo procent av de elvaåriga flickorna och hälften av de femtonåriga flickorna anser att de är för tjocka. Det visar Folkhälso­myndighetens senaste rapport Skolbarns hälso­vanor, som publicerades 2014. Var femte trettonårig flicka har dessutom försökt att banta. Bland pojkarna är det nära en fjärdedel av femtonåringarna som anser att de är för tjocka. Jämfört med tidigare undersökningar visar ungdomar i dag ett större missnöje med sina kroppar.

ur Lärarförbundets Magasin