Läs senare

Vän eller fiende? Första intrycket avgör

Det tar bara några sekunder. Sedan har vi bildat oss en ganska klar uppfattning om en ny människa. Och det intrycket biter sig fast.

26 Aug 2016
Vän eller fiende? Första intrycket avgör
Illustration: Janette Bornmarker

Föräldrar och elever. Vikarier och praktikanter. Kollegor som börjar och slutar. Skolan är en strid ström av nya möten och hjärnan är blixtsnabb när det gäller att foga samman en första bild av någon vi just träffat. Kan jag lita på dig? Är du min vän eller fiende?Angela Ahola är doktor i psykologi och har nischat in sig på ämnet. I höst kommer hennes bok Konsten att göra intryck. Hon berättar att det i grund och botten handlar om nedärvda, ganska primitiva beteenden och en kamp för överlevnad.

− Snabba slutsatser om andra männi­skor har alltid haft stor betydelse för vår överlevnad. Jag har bara några sekunder, till och med millisekunder, på mig att avgöra om du utgör ett hot för mig eller inte, säger hon.

Dessvärre gör hastigheten att vi, som Angela Ahola uttrycker det, gärna ”larmar åt fel håll”.

− Det finns ett fenomen som kallas för rökdetektorsprincipen. Det betyder att vi hellre gör en negativ bedömning än en positiv. Riskerna som är förenade med att missta sig och tro att en person som är farlig inte är det, är mycket större än tvärtom, säger hon.

En vanlig dag i skolan handlar knappast om liv och död. Men att vara medveten om hur snabbt det går och vilka faktorer som påverkar kan vara till stor hjälp i arbetslivet.

Inte minst med tanke på hur svårt det är att ändra på ett första intryck som inte blev bra.

− Första intrycket är oerhört bestående. Man får jobba aktivt för att få någon att ändra sin uppfattning. Det är mycket mer krävande än att göra rätt från början, säger Angela Ahola.

Till saken hör att vi fortsätter att tolka den andras beteende utifrån det första intryck vi fått.

− Vi ser och hör det som stämmer överens med det vi redan uppfattat. Vi ägnar oss åt att hitta bevis för att vi gjort rätt bedömning. Blev det första intrycket bra kan vi ha överseende med allt möjligt. Blir det dåligt, ja, då fortsätter vi göra bedömningar utifrån det, konstaterar hon.

Hur gör man då rätt? Angela Ahola säger att det första vi omedvetet vill veta när vi träffar nya människor är om de är ”schysta personer med goda intentioner”. Men vi behöver också få svar på om de är kompetenta. Särskilt när vi möter människor i olika yrkesroller.

En rad olika faktorer avgör hur domen faller. Viktigast är det som brukar kallas för icke-verbal kommunikation. Det vill säga allt från klädval och frisyr till gester och tonfall.

− Eftersom första intrycket handlar om sekunder har vi oftast redan bestämt oss innan den andre ens har hunnit öppna munnen. Ibland hör man någon säga ”men jag sa ju inget”, säger Angela Ahola och fortsätter:

− Och ändå har du förmedlat mängder med information. Signaler som fått andra att dra slutsatser om dig.

Sådant som hållning, ansiktsuttryck och vilken tröja vi valt dagen till ära har alltså mycket större betydelse än om vi har övat in en trevlig hälsningsfras.

− För en förälder som lämnar sitt barn till en verksamhet är det avgörande att känna att barnet är i trygga händer. Då kan det vara värdefullt att förmedla värme och pålitlighet.

Hon förklarar att det görs bäst med så kallat ”öppna gester”. Ett leende, öppna handflator, att inte stå med armarna i kors eller vara stel som en pinne. Ögonkontakt.

− Ska man bara tänka på två saker är ögonkontakt och ett fast handslag det viktigaste, säger Angela Ahola.

I dagens samhälle får vi dock inte alltid vårt första intryck öga mot öga. Startar kontakten med ett telefonsamtal eller ett mejl är det som förmedlas där minst lika relevant.

− Det kan vara en bild på personalen som ligger på skolans hemsida eller det resultat man får när man googlar någon. Kanske är det första man hittar personens Facebookprofil. Då får det man ser där stor betydelse, säger Angela Ahola.

Hon ger exempel på hur det kan fungera:

− Undersökningar visar att vi uppfattas som mindre intelligenta på bilder där vi håller ett glas alkohol i handen. Det kan vara bra att tänka på innan man lägger upp partybilder på nätet.

De slutsatser vi drar om andra har förstås även med sammanhang och situation att göra – vilken kultur vi lever i, vilka fördomar och stereotypa föreställningar vi har med oss.

Bara en sådan sak som dialekter har fortfarande viss effekt på våra tankar om varandra.

− Vi vill gärna placera människor i olika fack, vare sig det är ”sävlig norrlänning” eller ”snål smålänning”. Att göra upp med sina egna fördomar är en bra väg att gå om man vill bli bättre på att läsa av och förstå andra människor, säger Angela Ahola.

Det är alltså en hel del att tänka på för den som vill göra ett gott första intryck. Blir det inte ytligt? Ska vi inte bara vara oss själva? Jo, det tycker Angela Ahola att vi ska. Att låtsas vara någon eller något vi inte är brukar sällan vara lyckat.

− Däremot finns det många fördelar med att ha förstått vilken stor betydelse ett gott första intryck faktiskt har. Så slipper vi jobba så mycket i uppförsbacke sedan.

Så sänder du snabba signaler

  1. Ögonkontakt. Vi litar på människor som ser oss i ögonen på ett bra sätt.
  2. Handslag. Får gärna vara fast, torrt och varmt.
  3. Leende. Bra att öppna med. Går alltid hem.
  4. Hållning. En rak rygg uttrycker handlingskraft.
  5. Klädval. Hellre lite för välklädd än ”underklädd”.
  6. Gester. Förmedlar värme, men kan också distrahera om de överdrivs.

 

 

ur Lärarförbundets Magasin