Läs senare

8 frågor till…

MÅL I MUN… forskaren Carl Cederström, som tillsammans med kollegan André Spicer, testade att under tolv månader försöka optimera sig själv med hjälp av olika självhjälpsmetoder. I boken Den vilda jakten på ett bättre jag beskriver de sin kamp för att bli snyggare, smartare, mer produktiva och mer hälsosamma.

25 Feb 2018
Carl Cederström Foto: Olivier Hess
  1. Vad är bakgrunden till boken?
    – I vår tidigare bok Wellnessyndromet skrev vi om optimeringskulturen som får människor att sträva efter att maximera sitt välbefinnande, sin hälsa och sin lycka. Den typen av vetenskaplig bok är skriven med en viss distans, som en betraktelse av samhället. Den här gången ville vi själva prova det som vi studerar.
  2. Ni går verkligen ”all in” under experimentet. Ger er själva elchocker, skönhetsopererar er, donerar sperma, gör bort er offentligt, springer ultramaraton, späker er. Vad blev lärdomen?
    – En lärdom är att i ett samhälle där det går att optimera allt kan man även lätt misslyckas. Vi radade misslyckanden på hög under experimentåret. En annan lärdom är att i idén om att man hela tiden kan bli bättre också ligger att man aldrig ska vara nöjd. Det gör att man inte blir särskilt förlåtande vare sig mot sig själv eller mot andra. Något som blev tydligt i min och Andrés relation som blev väldigt ansträngd under året.
  3. Några ytterligare lärdomar?
    – En tredje lärdom är hur svårt det är att verkligen förändra sig. Under experimentet la jag mycket tid och stora summor på att förbättra mitt utseende. I slutändan ledde det till att jag på ett internetforum fick kommentaren att jag hade gått från en femma till en sexa på en tiogradig skala. En fjärde lärdom är att samtidigt som självhjälpsvärlden är oerhört självcentrerad och narcissistisk är den också självutplånande och självuppoffrande. De som försöker förbättra sig själva pressar sig oerhört hårt och lägger ner enormt mycket tid, kraft och pengar på att bli någon annan.
  4. Vad är drivkraften bakom vår strävanatt vilja förbättra oss?
    – En teori är att det handlar om drömmen om att bli någon annan än den vi är. En annan om att försöka lura tiden och bli så gammal som möjligt, att försöka fly från döden. En tredje om att vi gör som alla andra gör för att försöka öka vårt marknadsvärde.
  5. Något positivt som du tar med dig från experimentet?
    – Jag skulle inte rekommendera någon att leva som vi gjorde under ett år men några saker som jag provade kan jag rekommendera. Som att använda sig av pomodorotekniken för att få saker gjorda när man arbetar. Och jag tränar fortfarande crossfit. Det finns också vissa metoder för att till exempel lära sig ett nytt språk som kan ge alternativ till den vanliga utbildningen.
  6. Vad är den största faran med självhjälps­metoder?
    – Mycket bygger på positivt tänkande. Idén är att har du bara rätt attityd och arbetar hårt kommer du att få den vinst du förtjänar. Men så ser inte verklig­heten ut. Risken är att man blir oförlåtande mot andra människor. Att man tycker att de har den lott de förtjänar trots att skälet till att man själv har lyckats bättre beror på att man hade helt andra förutsättningar från början.
  7. Så vad borde vi göra i stället?
    – I stället för att hela tiden försöka förbättra oss själva kanske vi skulle fråga oss vad vi tillsammans som ett kollektiv kan göra för förändringar för att förbättra samhället.
  8. Vad kan lärare i hem- och konsument­kunskap och idrott och hälsa ta med sig från ert experiment?
    – Att vara tydliga mot eleverna med att man inte blir en bättre människa bara för att man tränar och äter hälsosam mat. Man kanske presterar bättre på lektionerna, mår bättre och lever längre, men man blir inte bättre som person.

Forskarna Carl Cederström, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet, och André Spicer, professor vid Cass Business School i London, gick under ett år ”all in” i jakten på ett bättre jag.

ur Lärarförbundets Magasin