Läs senare

En hållbar tur till vuxenlivet

Niorna har flyttat hemifrån och kämpar nu med sin första veckomatsedel. Hur ska pengarna räcka när maten bör vara både
billig, god, klimatsmart och hälsosam?

10 Nov 2015

Foto: Nicke Johansson

Välkomna till vuxenlivet! För niorna på Internationella engelska skolan i Göteborg väntar den första egna lägenheten, en dröm om frihet men också ansvar för sin egen ekonomi och för en hållbar värld. Snart ska de laga sin första måltid i sitt ”nya hem”.

– Kan vi inte bara köpa färdig hamburgerdressing i tub?

– Nej, men det är väl inte så miljövänligt? Jag tycker vi gör en egen dressing. Kan vi inte göra ketchup också?

Gina Gabrielsson McGhee, Sofie Åkvist och Gabriella Svensson är klara med sin matsedel och har börjat ta fram recept på den första av de två rätter från matsedeln de ska laga, hamburgare med bröd. Innan dagens lektion är slut vill deras hem- och konsumentkunskapslärare Lisa-Linnea Flising ha in en inköpslista så att hon kan köpa råvaror till deras första måltid.

– Kom ihåg att skriva exakt vad ni vill ha på inköpslistan. Till exempel om det ska vara KRAV-märkt eller närproducerat, säger Lisa-Linnea Flising. Eller Ms Flising som hon kallas av eleverna. På skolan råder engelska skoltraditioner.

– Ms Flising! Tycker du vi ska göra både egen hamburgerdressing och egen ketchup? frågar Gina Gabrielsson McGhee.

För eleverna har projektet En tur till vuxenlivet blivit en allvarsam lek där de har fått sätta sig in i hur det skulle vara att flytta hemifrån på riktigt. De har gjort en hushållsbudget för boende, resor, mat och nöjen. I sin matbudget har de också behövt ta hänsyn till att maten ska vara både hälsosam och bra för miljön.

För Lisa-Linnea Flising har uppgiften varit ett sätt att smyga in sin hjärtefråga, hållbar utveckling, i undervisningen på ett naturligt sätt som berör elevernas vardag.

Efter fem år som lärare i hem- och konsumentkunskap och samhällskunskap har Lisa-Linnea Flising redan blivit lite av en auktoritet på hur hållbar utveckling kan integreras i hem- och konsumentkunskapsämnet. För henne är det självklart, men hon möter ofta kollegor som tycker det är svårt.

– Alla vill jobba med hållbar utveckling men det är ett område där det hela tiden kommer ny forskning och ny kunskap. Är man inte helt påläst är det svårt att veta hur man ska använda det i det vardagliga arbetet.Foto: Nicke Johansson
Lisa-Linnea Flising har varit engagerad i samhällsfrågor sedan hon gick i åttan, då hon gick med i Röda korsets ungdomsförbund. Hon brann för frågor som miljö, rättvis handel och antirasism och redan under gymnasietiden var hon en anlitad föreläsare på skolor, företag och kommuner.

– Jag pratade mycket om resursfördelning, till exempel hur mycket av priset på ett kaffepaket som gick till bonden. Detta var tidigt i fairtrade-rörelsen och kunskapen var inte så stor.

Redan då bestämde sig Lisa-Linnea Flising för att hon ville bli lärare, för att vara med och fostra ungdomar till ansvarstagande individer. Det kunde hon bäst göra i samhällskunskap och i hem- och konsumentkunskap.

– I samhällskunskapen kan jag jobba med hållbar utveckling i ett större perspektiv och hem- och konsumentkunskap är det perfekta ämnet för att konkretisera. Här kan jag nå eleverna på ett annat sätt.

Varje gång de lagar mat får hon igång diskussioner kring hållbarhet. Det kan handla om vad maten kostar, hur den påverkar miljön, vad som slängs, vilka produkter som används när man diskar.

Sofia Carlson vet redan nu att hon ska flytta hemifrån i höst, för att gå på en gymnasieskola i en annan kommun:

– Nu känner jag att jag är lite mer redo. Jag får tänka ut vad jag vill lägga pengarna på, men jag tycker det är jätteviktigt med miljöaspekten och vill helst handla ekologiskt även om det blir dyrare, säger hon.

Lisa-Linnea Flising går runt i klassrummet och bollar tankar med eleverna: Har ni tänkt på att ni behöver proteiner också? Går det att byta ut lite av köttet i hamburgarna mot linser? Har ni koll på om fisken har grönt ljus på Världsnaturfondens lista? Har ni funderat på vilka grönsaker som är i säsong?

– Jag vill ge dem verktygen, sedan är det upp till dem. Det får inte bli någon förbudsundervisning, säger Lisa-Linnea Flising.

Snarare vill hon uppmuntra idéerna när de kommer. Som när en av grupperna vill ha med sushi på sin matsedel och har bytt ut den rödlistade tonfisken mot en grönlistad svensk fisk.

– Även om de bytt ut fisken är inte sushi så miljövänligt. Riset är importerat och crabfish är processat och bygger också på importerad fisk. Men i stället för att säga att de borde ha tagit bort ytterligare fem importerade produkter, räcker det långt att de fått en tankeställare när det gäller fisken.

Eleverna börjar bli klara med sina inköpslistor. Nästan alla har prioriterat miljön och valt ekologiska, närproducerade produkter. Alla har planerat för en köttfri dag och några har insett att de kan byta ut delar av nötfärsen i hamburgarna mot linser.

– Det har varit svårt att vara både ekonomisk och hållbar. Att vara student, betala hyra, handla mat som är både nyttig och miljövänlig, köpa busskort. Jag kanske bara har tänkt på vad det kostar om jag ska köpa en tröja eller om jag ska gå ut en kväll, en hushållsbudget handlar om så mycket mer, säger Isabella Andersson.

Lisa-Linnea Flising har börjat skriva en egen lärobok i hem- och konsumentkunskap där hållbarhetsperspektivet får ett eget kapitel. I bokens recept uppmanar hon till att ändra i ingredienslistan, för att eleverna ska uppmuntras att tänka ett steg till. Som när hon uppmuntrar eleverna att ta fram ett favorit­recept och byta ut minst tre av ingredienserna för att göra rätten mer miljövänlig och hälsosam.Foto: Nicke Johansson
Nästa projekt tror hon kommer att handla om hållbar utveckling i olika matkulturer. Att till exempel rapsolja är ett bättre val än olivolja i Sverige eftersom här finns gott om raps, men att det är tvärtom i Medelhavsländerna. Eller att vi kan tillsätta syra med hjälp av ättika eller rabarber i stället för citron, medan citronerna är en självklar del i kosthållningen när de är i säsong i Indien. Och hur vi kan dra nytta av andra kulturers matvanor och till exempel äta mer baljväxter, en självklarhet i till exempel Iran men inte lika givet här.

Vad skulle du vilja utveckla framöver?

– Jag är frustrerad över att jag inte har mer tid att jobba över ämnesgränserna. Jag skulle gärna samarbeta med biologin och ha en egen köksträdgård. Så att eleverna praktiskt får se resultatet när man odlar ekologiskt, när man använder bekämpningsmedel och så vidare. Då skulle det vara lättare att relatera det vi äter till hur vår jord mår.

Checklista för att äta hållbart

I sin kommande lärobok i hem- och konsumentkunskap lanserar Lisa-Linnea Flising en checklista för hur vi kan äta mer hållbart, sammanfattat i ordet GRÖNT.

De överlägset viktigaste punkterna när det gäller miljöpåverkan är R (ransonera köttet) och T (ta tillvara).

Gå till affären
Ransonera köttet
Öka det ekologiska
När det är säsong
Ta tillvara maten

Niornas uppgift:

Ni ska göra en matsedel för en veckas middagar. Måltiderna ska vara hälsosamma, miljövänliga och pengarna ska räcka. Följande ska redovisas:

  1. Vad ska ni äta?
  2. På vilket sätt är matsedeln varierad och hälsosam?
  3. Hur har ni tänkt på miljön i er matplanering?
  4. Hur mycket pengar kostar maten?

Vad är den viktigaste lärdomen under projektet?

Amina Shareef:
– Att vi ofta bara tänker på vad saker kostar, inte vad som gömmer sig bakom priset. Att bönderna kanske inte får rättvist betalt för sina produkter. Om vi kan bidra med att betala extra betyder det mycket för dem som producerar vår mat.

Sofia Carlson:
– Jag har inte tänkt på att vara sparsam innan. När man gör en budget inser man vad saker kostar. Nu när jag har planerat har jag mer kontroll över vart pengarna går. Men det är lätt att gå över budgeten för maten och inte tänka sig för.

Gabriella Svensson:
– Hur man gör en budget och får ihop alla delar som är bra för både miljön och hälsan. Det har varit nyttigt att göra en månadsbudget och försöka få ihop allt. Det är mycket som kostar mycket och som jag inte tänkt på tidigare.

ur Lärarförbundets Magasin