Läs senare

»Fler idrott och hälsatimmar gör mest nytta på högstadiet«

FORSKNINGFör yngre barn är rasten den viktigaste källan till rörelse. För högstadieeelever är det lektionerna i idrott och hälsa.

25 Feb 2018

Peter Pagels är utbildad lärare i idrott och hälsa och biologi och arbetar som lärarutbildare vid Linnéuniversitet i Kalmar. Han disputerade vid Karolinska Institutet i november 2017 med avhandlingen Impact of school outdoor environment upon pupils’ physical activity and sun exposure across ages and seasons. Den går att ladda ner från openarchive.ki.se.

De viktigaste åren för att bygga upp ett starkt skelett, och därmed minska risken för benskörhet senare i livet, infaller under högstadie- och gymnasietiden. Men ju äldre grundskoleelever blir, desto mind­re rör de sig.

Peter Pagels ville i sin avhandling undersöka hur skolgården kan bidra till barns fysiska aktivitet och hur dess utformning kan påverka var, och hur, barnen väljer att vara aktiva. Han försedde därför totalt 196 elever, fördelade över årskurserna 2, 5 och 8, med instrument som mätte hur mycket, och när, de rörde sig under dagen liksom hur mycket solljus de exponerades för.
Resultatet visar att för elever i årskurs 8 ger rasterna knappt någon effekt alls medan det i årskurs 2, och delvis i årskurs 5, är då som eleverna rör sig mest. I årskurs 8 är det i stället på lektionerna i idrott och hälsa som eleverna är mest fysiskt aktiva.
– Min forskning visar rakt av att de nya timmarna i idrott och hälsa bör läggas på högstadiet för att göra mest nytta, konstaterar Peter Pagels.

Men det är inte bara hur mycket vi rör på oss som bestämmer hur starkt vårt skelett blir. Hur mycket solljus vi exponeras för påverkar också eftersom det är när vi utsätts för solljus som kroppen kan bilda D-vitamin. Det är därför viktigt att skolgårdar utformas på ett sådant sätt att de dels lockar barnen att komma ut och röra på sig, dels utsätter dem för lagom mycket solljus så att de kan bilda D-vitamin utan att bränna sig.

Lite överraskande visade Peter Pagels studie att konstgräsmattor lockar flest barn till utevistelse och rörelse, och därmed även solljusexponering.
– De äldre eleverna gillade konstgräsmattan bättre än en vanlig gräsmatta eftersom man inte blir smutsig av den, berättar Peter Pagels.

ur Lärarförbundets Magasin