Läs senare

Klart som korvspad när eleverna får träna extra

PRAKTISKA LÄXORMatlagningsläxor gör eleverna stolta över sin kunskap och då vill de lära sig mera. Det menar Ann-Christin ”Anki” Thid som ger sina elever praktiska hemuppgifter.

01 Maj 2018
Välorganiserad. Gustav Ingmarsson känner sig trygg med sitt upplägg för dagens matlagning. Han vet hur man gör när man kokar makaroner och steker falukorv. Foto Staffan Gustavsson. Bilden är beskuren

Gustav Ingmarsson har en plan. Han ska vänta till fettet börjar bubbla i pannan, och när det har slutat bubbla ska han lägga i falukorvsbitarna och steka dem. Sedan ska han ställa undan dem på svag värme medan han kokar makaronerna.
– Makaronerna tar bara tre minuter. Jag tror att det kommer att funka bra, säger han.

Det är skärtorsdag och eftermiddag, påsklovet väntar utanför dörren. Eleverna i klass 7C är på utmärkt humör och tar sig an dagens uppgifter med energi och koncentration. Ena halvan av klassen ska titta på en video om hur man tvättar och därefter svara på ett antal frågor. Den andra halvan har praktiskt prov, med falukorv som grund ska de välja ett recept och laga ett mål mat till sig själva och en kompis. Hem- och konsumentkunskapsläraren Ann-Christin ”Anki” Thid har varit tydlig:
– Jag vill se att ni har tagit till er det vi har arbetat med: koka, steka och använda ugnen. Men stressa inte upp er, om det går på tok har ni fler tillfällen att visa vad ni kan.

Eleverna är vana vid att jobba i par, men nu ska de jobba en och en. Korv Stroganoff? Stekt korv med makaroner? Vad går fortast? De frågar varandra om råd och snart står kastruller och stekpannor på spisarna.

Ann-Christin ”Anki” Thid, lärare i hem- och konsumentkunskap på Ljungsbro skola i Linköpings kommun. Foto: Staffan Gustavsson

Cassandra Andersson Svedén har bestämt sig, det får bli korv Stroganoff. Nu skär hon korv och lök med försiktiga och trevande rörelser. Det känns ovant att arbeta med kniven, och det blir inte bättre av att kompisen Nellie Carlsson nyss skar sig i fingret. Anki Thid stannar till och ger Cassandra Andersson Svedén några tips.
– Det är viktigt att eleverna får träna sitt handlag i köket, att använda kniv och potatisskalare är något man måste öva på. Det är ett av skälen till att jag ger matlagningsläxor, då får de fler möjligheter att träna, kommenterar hon.
– Vi har gjort chokladbollar, det är populärt bland eleverna. Det är kanske inte det nyttigaste, men nu vet eleverna hur man ska arbeta med händerna för att till exempel rulla köttbullar.

Att använ­da kniv och potatis­skalare är något man måste öva på

Efter en dryg timme är maten lagad och uppäten, och det ser snyggt ut på köksbänkarna. Eleverna får lättade beskedet att alla har blivit godkända och när de har skyndat ut till påsklovet sätter vi oss ner för att prata. Anki Thid var kock och kallskänka till sjöss i många år innan hon bytte bana. Efter över 20 år på lyxkryssare, färjor och lastfartyg satte en allvarlig skärskada i handen stopp för arbetet.
– Jag var sjukskriven i ett år och hade god tid att tänka efter vad jag ville. Jag kom fram till att jag ville ta vara på all min yrkeskunskap så jag valde att bli lärare i hem- och konsumentkunskap. Jag började som obehörig lärare men nu har jag läst in behörighet, berättar hon.

Ända sedan hon började 2007 har hon gett praktiska läxor i alla årskurser.
– Jag tycker att läxor är en viktig del av undervisningen. Att laga mat hemma ger eleverna extra träning och då växer de med sina uppgifter. De dokumenterar vad de har gjort och när de kommer hit och visar mig bilderna är de jättestolta.
– Ibland återkommer de och visar bilder på mat de har lagat hemma bara för att det är kul. Då känner jag att jag har lyckats väcka ett intresse!

Anki Thid får ofta positiv feedback från föräldrarna, de uppskattar att barnen får praktiska läxor.
– Skolan ska samverka med hemmet. Läxorna gör att föräldrarna ser vad barnen gör i skolan och kan följa deras kunskapsutveckling, säger hon.

I sexan får eleverna i uppgift att följa med en vuxen till affären och veckohandla. De ska vara med i alla moment: kolla pris, hämta saker på hyllorna och packa upp när de har kommit hem. Dessutom ska de kryssa i på en karta var mjölk, bröd och godis finns i förhållande till kassan.
– Det gör dem medvetna om affärernas försäljningsteknik. Det är nödvändigt om de ska bli medvetna konsumenter, säger Anki Thid.

Någon gång under högstadiet får eleverna i läxa att sköta hela familjens tvätt under en vecka. Då ska de praktisera de teoretiska kunskaper om kläder och tvätt som de har fått på lektionerna. Under överinseende av en vuxen ska de kolla tvättråd, sortera, lägga in i maskinen, torka, vika och dela ut tvätten till familjemedlemmarna. I läxan ingår också att stryka till exempel en skjorta.
– Tvättläxan brukar inte vara så populär. Men när de får prov på tvättkunskap ser jag att kunskaperna sitter.

Läxorna gör att föräldrarna ser vad barnen gör i skolan

I årskurs 7–9 får eleverna i läxa att laga mat hemma. När miVIDA är på besök har eleverna i 7C fått sin första matlagningsläxa och instruktionerna ligger i Google classroom: De ska i samråd med en vuxen laga mat till familjen. Eleverna ska ta fram ingredienser, tillaga måltiden, duka, duka av, torka bordet och diska.
– Jag betonar att det ska vara en vanlig vardagsmåltid. De får inte gå hem och säga att Anki har föreslagit ryggbiff. Potatis- och purjolökssoppa duger bra!

När läxan är klar ska eleven ta bilder på maten och föräldrarna ska skriva ett omdöme om hur det har gått.
– Omdömena är ofta mycket uppriktiga. Någon kan skriva ”matlagningen gick bra men det var inte rent på bordet efteråt”. För det mesta är föräldrarna positivt överraskade över att barnen kan så mycket.

Anki Thid kan naturligtvis inte veta om någon förälder lagar maten i elevens ställe.
– Men jag tror att det är mycket ovanligt att föräldrar ställer sig och lagar mat och sedan påstår att barnen har gjort det, säger hon.

En invändning mot läxor i hem- och konsumentkunskap är att skolan ska vara kostnadsfri för alla.
– Jag ser inte att det är ett problem. De flesta familjer lagar ett mål lagad mat under en flerveckorsperiod. Då kan det ju inte bli en merkostnad för familjen om eleven lagar en måltid av de varor som finns hemma.

Men eftersom elever har olika hemförhållanden är det viktigt att redovisningen av matlagningsläxan sker enskilt. Ingen ska behöva visa upp vilka råvaror man har tillgång till hemma inför klassen.

Anki Thid tycker att hem- och konsumentkunskap är skolans viktigaste ämne.
– Jag känner att jag undervisar i livskunskap. Man måste veta varför man ska äta olika saker, annars kan man bli sjuk. Man måste förstå varför man ska betala sina räkningar, slarvar man med det kan det få konsekvenser som påverkar hela ens liv, säger hon.
– Hållbar utveckling är en annan mycket viktig del av det här ämnet. Med våra val kan vi påverka andra människors liv. Köper jag fairtrade så påverkar det människor som kanske bor på andra sidan jordklotet. Kunskap är makt!

Men vad tycker eleverna om praktiska läxor? Vi hann fråga några av dem medan de lagade mat och det visade sig att de flesta var positiva.
– Det är helt okej att få i läxa att laga mat. Jag har lagat mat till familjen förut, då har jag gjort soppa. Men jag har inte tänkt ut vad jag vill laga än, säger Rasmus Påledal.

Cassandra Andersson Svedén misstänker att hennes mamma kommer att vilja ge råd om hur hon ska göra matlagningsläxan.
– Men då kommer jag att säga stopp, det här vill jag göra själv!

LÄXTIPS I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP:

  • Tänk igenom varför du vill ge läxan. Vad är syftet? Vad ger det eleven?
  • Ge tydliga instruktioner om vad eleven ska göra och hur det ska redovisas.
  • Ge läxan i god tid, gärna i anslutning till ett lov. På Ljungsbroskolan får eleverna tre veckor på sig.
  • Redovisa läxan enskilt, inte inför hela klassen.

ur Lärarförbundets Magasin