Läs senare

Klimatsmart under grytlocket

I Botkyrka tävlar eleverna om att skapa kommunens mest hållbara recept. – Det är ett bra sätt att lyfta fram vad vårt ämne handlar om, tycker läraren Linda Larsson.

29 Jan 2014
Klimatsmart under grytlocket
Foto: Moa Karlberg

Det pågår finlir i hem- och konsumentkunskapssalen på Broängsskolan i Botkyrka kommun söder om Stockholm. Petra Thor och Diala Salci smakar av sin egenhändigt komponerade potatis- och böngryta och ser fundersamma ut.
– Hrm. Det behövs någon mer krydda som ger lite sting, tycker Diala Salci och smackar med läpparna.

Några köksbänkar bort i salen står Josef Norin och Elliot Sverin och stressar lite med grytorna. De har lagat kikärts- och morotsbiffar med matvete.Foto: Moa Karlberg– Matvete är egentligen asäckligt. Men det är typ miljövänligt. Och har man buljong i vattnet när man kokar smakar det ändå rätt okej, säger Elliot Sverin.

Läraren Linda Larsson kommer bort till eleverna. Hon studerar tallriken med den färdigupplagda rätten.

– Ni måste tänka på utseendet också. Glöm inte att man även äter med ögat. Det behövs någon färg här, tycker hon.

Kanske en persiljekvist och lite riven morot, förslår Linda Larsson. Elliot Sverin och Josef Norin fund­erar på förslaget. Och bekymrar sig samtidigt över såsfrågan.

– Det är så himla torrt. Vi behöver någon sås. Men hur trollar vi fram det med fyra kronor? säger Josef Norin.

I dag är sista lektionen som eleverna i klass 9 testlagar sina recept inför tävlingen ”Botkyrkas mest hållbara recept”.

Foto: Moa Karlberg

Med en budget på max 15 kronor per portion ska de i grupper om som mest tre, hitta eller egenkomponera ett recept till en rätt som är både god, vacker, när­ingsriktig och hållbar för miljö, klimat, människa och ekonomi. Allt ska fotas, en budget ska bifogas samt en motivering om varför just deras recept är mest hållbart. Detta skickas sedan till en jury bestående av bland andra ordförande i utbildningsnämnden, en klimatforskare från Statens lantbruksuniversitet samt lärare från kommunens restaurangskola.

Tävlingen är en del av Earth hour i Botkyrka, en global klimataktion som Världsnaturfonden tagit initiativ till. I Botkyrka uppmärksammas aktionen under hela sista veckan i mars och avslutas med den världsomspännande uppmaningen att få företag, org­anisationer och privatpersoner att släcka ner all belysning mellan klockan 20.30 och 21.30 på lördagskvällen.

– Vi ville få med skolorna på något sätt i det här arrangemanget. Och när jag funderade på vilket ämne som passade bäst att involvera, blev hem- och konsumentkunskapen självklar. Lärarna där arbetar ju hela dagarna med att påverka individens livsstil när det gäller mat och konsumtion. Miljö, hållbarhet, ekonomi och hälsa ingår ju i ämnets läroplan, säger Rebecka Hagström som är utvecklingsledare på kommunledningsförvaltningen och samordnar aktiviteterna under Earth hour-veckan.Hon samlade ett antal engagerade hem- och konsumentkunskapslärare, varav Linda Larsson var en, och så arbetade de fram konceptet. I år var det andra året som tävlingen gick av stapeln. Fem skolor i kommunen var med och tävlade, en ökning från fjolårets fyra.

– Varje skola utser ett vinnande lag som går vidare till finalen. I restaurangskolans kök lagar de sitt recept under fredagen, med juryn närvarande, säger Rebecka Hagström.

Det vinnande laget koras sedan under Earth hour-veckans grande finale: klimatfesten i den lokala Hågelbyparken under lördagskvällen. Det är ett arrangemang med fackeltåg, artister och andra festligheter.

Linda Larsson, hem- och konsumentkunskapsläraren på Broängsskolan, tycker att det här är ett strålande projekt, ur många perspektiv.

– Eleverna gillar tävlingsmomentet, de blir sporr­ade. Det leder också till en del medieuppmärksamhet. Vårt ämne blir mer synligt, vilket behövs. Det blir tydligt att det inte bara handlar om att baka bullar, säger hon.

Dessutom får projektet in mycket av målen i kursplanen.

– Det blir konkret för eleverna. De inser att det är kött som kostar och påverkar miljön mest. Recepten måste inte alls vara vegetariska, men man kanske inte kan använda en hel kyckligfilé per person om den ska vara hållbart framställd, utan får byta ut en del mot till exempel baljväxter.

Foto: Moa Karlberg

Att laga efter säsong är också något Linda Larsson verkligen försöker inspirera sina elever till. Som avstamp på projektet blev alla hem- och konsumentkunskapslärare inbjudna till en workshop med Maja Söderberg, författare till bland annat boken Majas klimatmat. På väggarna i klassrummet sitter mat­pyramider för olika årstider uppsatta och att tänka ut­ifrån dem är en viktig bedömningsgrund i den här tävlingen. Nemanja Palangetic och Afram Chamoun är till exempel uppmärksamma på det. Just nu tar de ut sin rätt bestående av kyckling med rotfrukter ur ugnen. Nejmana Palangetic balanserar plåten med grytlappskyddade händer. De lägger omsorgsfullt upp maten på ett fat och spetsar den med currysås.

– Vi ville göra något riktigt gott, typ fredagsmys. Men vi har fått tänka i valet av grönsaker och bara använda sådant som finns i Sverige under vårvintersäsong. Som blomkål, rotfrukter och så, säger Afram Chamoun.

Foto: Moa Karlberg

Elliot Sverin berättar att han till viss del påverkas privat av diskussionerna om hållbarhet under hem- och konsumentkunskapslektionerna. Men till hemmet är det ändå mest hans föräldrar som handlar.

– Och om jag vill ha en gurka, då köper jag det. Även om det är vinter. Fast jag kanske tänker lite mer nu, och köper en kravodlad, säger han.Foto: Moa KarlbergDet slamras med bestick och eleverna äter sina rätter: alltifrån lax med sallad, lammfärsbiffar med rotfrukter till bön- och potatisgrytan. Kommunvinnaren som snart ska koras får 3 000 kronor. Det är mycket pengar när man är 15 år.

– Tänk om det här kunde utvecklas och involvera fler kommuner runt om i Sverige. Vilken grej, om det vinnande laget i varje kommun fick åka och tävla någon annanstans i Sverige! säger Linda Larsson.

Läs mer

2013 vann Saga Wiberg från Broängsskolan första pris i tävlingen. Hon går i en parallellklass till den klass som miVIDA besökte och hade egenkomponerat en linssoppa med rosmaringrissinis.

Läs mer på botkyrka.se och sök på ”Botkyrkas mest hållbara recept”.

Läs mer om Earth hour: wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/1415461-earth-hour-2013

Så får du till en bra hållbarhetsundervisning

Samarbeta med andra lärare över ämnesgränserna. Hållbarhetsfrågor är komplexa och det är omöjligt för en enskild lärare att vara insatt i allt. Genom samarbete blir undervisningen ofta mer inspirerande, både för lärare och elever.

Ta avstamp i det verkliga. Utgå från en aktuell fråga; som varför äpplen från andra sidan jordklotet är billigare än svenska. I den frågan kan man väva in hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och matematik genom att prata om konsumtionsvanor, hur olika näringsvärden påverkar vår kropp och beräkningar av hur lång transportvägen är eller hur mycket transport­erna kostar.

Fastna inte bara i miljöfrågorna. Glöm inte det globala, sociala perspektivet.

Försök fokusera på handlingskraft i stället för maktlöshet och ”klimatångest”. Hjälp eleverna att utveckla handlingskompetens.

Tänk på att du inte behöver kunna alla svaren. I vissa fall finns kanske inte ens några givna svar.

Hämta inspiration från andra. På Skolverkets webb, skolverket.se. finns en hel del information och exempel från olika skolor som arbetar med hållbar utveckling.
Bra stödmaterial hittar du också på Världsnaturfonden, wwf.se under rubriken ”utbildning” och på Håll Sverige Rent, hsr.se.

Källa: Karin Warlin, naturkunskapslärare, Allvar Gullstrandgymnasiet, Landskrona

Alla artiklar i temat Djupdykning: Hållbarhet (6)

ur Lärarförbundets Magasin