Läs senare

Labbar gav resultat

Gör som i kemin – laborera. Då ökar elevernas kunskaper i idrott och hälsa, enligt Marie Graffman-Sahlbergs licentiatavhandling.

25 Okt 2015

Foto: Privat
Mycket idrott, lite hälsa. Det konstaterade Skolinspektionen när de granskade undervisningen i idrott och hälsa för några år sedan. Marie Graffman-Sahlberg tillhör själv de lärare som har ansett hälsobiten vara lite klurig att lära ut. Hon bestämde sig därför för att se vilken effekt en laborativ undervisningsmodell kunde ha på hennes gymnasieelevers lärande.

Under sju veckor fick eleverna arbeta med laborationer för att lära sig mer om kondition. De började med att utarbeta frågeställningar och titta på sina personliga utgångslägen. Sedan tillförde eleverna fysisk aktivitet och skrev ned hur olika aktiviteter påverkade konditionen, till exempel med hjälp av pulsmätare. Därefter reflekterade de över förändringarna i egna labbrapporter, precis som i naturvetenskapliga ämnen.

Undervisningsmodellen visade sig vara framgångsrik för att ta till sig kunskap i idrott och hälsa, konstaterade Marie Graffman-Sahlberg när hon analyserade resultaten.

– Elevernas teoretiska och praktiska kunskaper inom lärområdet kondition har utvecklats mycket väl. Majoriteten av eleverna har utvecklat sin aktivitetsgrad eller bibehållit en redan hög aktivitetsgrad. De har även fått i gång sitt kritiska tänkande och ökat självmed­veten­heten.

I ett test fyra och en halv månad senare kom eleverna också ihåg vad de hade lärt sig.

– När de får uppleva saker verkar kunskaperna sitta bättre.

Efter de positiva resultaten har Marie Graffman-Sahlberg fortsatt med laborationer i undervisningen.

– Det är ett bra sätt för eleverna att inte bara agera, utan också reagera och reflektera.

Fysisk hälsa som lärobjekt: En laborativ undervisningsmodell i idrott och hälsa hittas på gih.diva-portal.org.

ur Lärarförbundets Magasin