Läs senare

»Läxan är till för dem som inte kan«

PRAKTISKA LÄXORPå Hedeskolan får eleverna öva och bygga upp muskelstyrka hemma. Det gör att alla hänger med bättre på lektionerna och tycker att idrott och hälsa är roligare.

Introduktion. Simon Oleander Martinssons fyror får börja med att bekanta sig med bollen, både under en första lektion och hemma i läxa, innan det är dags att nästa vecka spela fotboll. Foto: Nicke Johansson. Bilden är beskuren

Nästa vecka ska vi spela fotboll. Men först ska alla känna sig bekväma med bollen. Därför ska vi göra olika bollövningar i dag som ni också kommer att få i läxa, säger Simon Oleander Martinsson, lärare i idrott och hälsa, när han inleder lektionen för eleverna i årskurs 4.

Eleverna hämtar varsin fotboll och ställer sig i en stor cirkel runt sin lärare. Simon Oleander Martinsson går igenom den första övningen.
− Sätt en fot på bollen. Hoppa och nudda med ena foten på bollen sex gånger. Om man känner sig säker kan man hoppa runt bollen och man kan även byta fot, säger han och demonstrerar genom att hoppa och nudda bollen växelvis med båda fötterna.

Simon Oleander Martinsson, lärare i idrott och hälsa på
Hedeskolan i Kungsbacka. Foto: Nicke Johansson

Eleverna sätter i gång. Oskar Johansson, som har fotbollsstjärnan Messis namn på ryggen på sin träningströja, provar att hoppa runt bollen samtidigt som han nuddar bollen med ena foten.
− Ja, jag klarar det. Simon kolla! ropar han stolt.
− Man kan nästan tro att ni har gjort den här övningen tidigare, berömmer Simon Oleander
Martinsson sina elever.

Olika fotbollsövningar avlöser varandra. Eleverna tränar bland annat på att rulla bollen med ena foten, rulla bollen bakåt, trixa och passa fotbollen till sig själva genom att skjuta den mot en vägg.

När det återstår tio minuter av lektionen samlar Simon Oleander Martinsson eleverna för att gå igenom den kommande läxan. Han repeterar snabbt fyra av de övningar som de tränat på.
− Det allra viktigaste är att ni känner att ni har kontroll på bollen. Om ni tappar kontrollen över bollen när ni ska trixa femton gånger, får ni ta om det från början.

Han antecknar också vilka elever som behöver låna hem en fotboll för att kunna göra läxan.
− När ni har gjort läxan vill jag att ni skriver ner på ett papper vad ni tyckte om övningarna. Vad var svårt? Vad var enkelt? Skulle ni vilja göra övningarna igen? säger han till eleverna innan det är dags att lämna idrottshallen.

För mig är läxan i idrott och hälsa den allra viktigaste läxan

När Simon Oleander Martinsson började arbeta som nyutexaminerad lärare i idrott och hälsa, matematik, engelska och svenska i höstas kändes det självklart för honom att ge läxor i samtliga sina ämnen.
− Jag vill flippa mina klassrum oavsett ämne. För mig är läxan i idrott och hälsa den allra viktigaste läxan. Eleverna rör på sig för lite och idrottsläxan blir ett sätt att ge dem återhämtning när de har arbetat med teoretiska läxor eller suttit länge vid datorn.

Ett annat syfte med läxorna i idrott och hälsa är att eleverna ska få bredare kunskaper om hur de kan leva hälsosamt. Och ge dem möjligheter att göra egna medvetna val.
− Vi missar ofta att tala om hur man kan gå till­väga för att få bättre hälsa. Därför vill jag visa dem det med konkreta exempel.

1. Vad tycker du om att ha läxa i idrott och hälsa? 2. Vilken är den bästa läxan hittills?

Omid Abdollah Mashhadi:
1. Det är kul med praktisk läxa. Jag är trött på läxor som man ska läsa. Det är också bra för de kompisar som behöver träna mer i idrott. De blir duktigare och får bättre självförtroende. Lagen blir jämnare till exempel när vi spelar fotboll.
2. Armhävningar och situps.

Moa Johansson:
1. Det är hälsosamt, för annars sitter jag stilla mycket hemma. Jag brukar göra läxan samtidigt som jag ser på Wild kids på tv på fredagar.
2. Att göra grönkålschips.
Jag visste inte att det fanns tidigare. Det var jättegott!

Oskar Johansson:
1. Bra, jag gillar att träna och bli starkare. Jag brukar passa på att göra läxan när jag håller på med gymnastik och parkour efter skolan.
2. Läxor med styrkeövningar som armhävningar och plankan.

Lina Lundberg:
1. Jätteroligt, man lär sig helt nya övningar. Det blir en bra variation till de vanliga läxorna.
2. ”Gunde”. Man rör på armar och ben som en skidåkare.

Utöver olika fysiska övningar har eleverna också fått göra nyttiga snacks till fredagsmyset. Häromveckan fick eleverna som uppgift att göra egna grönkålschips. Eftersom det kostar pengar att köpa ingredienser ger han inte den typen av uppgift som läxa, utan som frivillig hemuppgift.
Men den främsta anledningen till att Simon Oleander Martinsson ger läxor i idrott och hälsa är att ingen elev ska behöva känna att han eller hon inte kan på lektionen.
− Läxan är till för dem som inte kan! Alla ska få möjlighet att öva innan lektionen och bli bättre. På så sätt bygger de upp sina muskler inför de övningar som vi ska göra. Dessutom stärks deras självförtroende – de känner att de kan och vågar.

Tidigare var det flera elever i klassen som tyckte att idrotten var jobbig och tråkig, men sedan idrottsläxorna infördes har eleverna blivit mer positiva. Närvaron på lektionerna har också förbättrats. Vid de senaste utvecklingssamtalen uppgav alla elever i klassen att idrotten var kul.
− Jag vill att eleverna ska känna att de kan grunderna. Om de sedan väljer att till exempel inte spela fotboll för att de tycker att det är tråkigt är det en helt okej anledning.

Läxorna innebär också att eleverna får träna på att skriftligt beskriva vad de gör och värdera olika övningar i idrotten.
− Det är ett första steg till att börja skriva träningsdagbok. Deras dokumentation gör också att jag får bättre koll på om de gjort läxan eller inte.

Simon Oleander Martinsson berättar att han var nervös för föräldrars och kollegors reaktioner när han skulle införa läxorna i idrott och hälsa. Han hade laddat med argument om varför det är viktigt att barnen rör sig mer och hur den fysiska aktiveten kan bidra till bättre inlärning. Men de negativa reaktionerna uteblev.
− De föräldrar som hörde av sig var oroliga för att deras barn som är överrörliga skulle skada sig. Men i stället kunde jag förklara för dem att idrottsläxan kunde bli en hjälp för att bygga upp muskulaturen och minska risken för skador.

Han berättar att många föräldrar brukar mejla bilder till honom när de gör idrottsläxan tillsammans med sina barn. Hela familjer har blivit peppade.
− Till och med min rektor vill att jag ska mejla idrottsläxan till henne, så att hon kan göra den hemma!

Nu hoppas Simon Oleander Martinsson på att fler lärare ska våga ge läxor i idrott och hälsa.
− Jag kommer definitivt att fortsätta med det i fler klasser. Idrottsläxan har blivit en succé.

LÄXTIPS I IDROTT OCH HÄLSA:

  • Anpassa de fysiska övningarna efter de svagaste eleverna.
  • Förklara för eleverna varför du ger dem läxa i idrott och hälsa. Till exempel att alla lär sig mer om de får chans att öva.
  • Tänk igenom dina argument kring varför du ger läxa, så att du kan besvara frågor från föräldrar och kollegor. Hänvisa exempelvis till forskning som visar att barn sitter stilla alldeles för mycket och att idrottsläxan ger eleverna chans att vila hjärnan efter att ha gjort teoretiska läxor.
  • Ge läxor som tar cirka 5–15 minuter att göra. Läxan ska inte ta för mycket av elevernas fritid och den ska vara rolig att göra.
  • Låna ut träningsmate­rial som bollar eller klubbor till elever som behöver.
  • Inspiration till övningar finns bland annat på generationpep.se.

ur Lärarförbundets Magasin