Läs senare

Parallella timplaner väcker frågor

AKTUELLTHösten 2018 återinförs en stadieindelad timplan i den svenska skolan. Men övergångsreglerna orsakar förvirring kring vad som gäller.

01 Maj 2018
Dubbelt. Under tre läsår framöver kommer två olika timplaner löpa parallellt innan den nya statligt reglerade timplanen tar över helt.

Antalet timmar som varje ämne – minst – har till sitt förfogande ändras inte till nästa läsår. Alla elever ska under sin grundskoletid få minst 118 timmar undervisning i hem- och konsumentkunskap och minst 500 timmar undervisning i idrott och hälsa.

Det nya är att från och med höstterminen 2018 har regeringen bestämt hur många av de timmarna som ska förläggas till låg-, mellan-, respektive högstadiet. Detta för att minska risken att elever som byter skola under sin grundskoletid går miste om garanterad undervisningstid i ett visst ämne.

För hem- och konsumentkunskapens del innebär det att av de totala 118 timmarna ska 36 timmar hädanefter undervisas under låg- och mellanstadiet och 82 under högstadiet. Ämnet är det enda i grund­skolan som inte har fått specificerat hur många timmar som ska undervisas i lågstadiet respektive i mellanstadiet utan även fortsatt, i samstämmighet med läroplanens kunskapskrav, har de båda stadierna slagits samman i regleringen. Om en skolhuvudman väljer att förlägga låg- och mellanstadiets 36 undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap till exempelvis årskurs 6 innebär det 60 minuter i veckan under hela det läsåret alternativt 120 minuter i veckan under en termin.

För idrott och hälsas del ska från och med höstterminen 2018 140 av de totala 500 undervisningstimmarna ges under lågstadiet och 160 under mellanstadiet och 200 under högstadiet. Från och med höstterminen 2019 kommer det totala antalet undervisningstimmar i ämnet utökas till 600 men det är ännu inte bestämt hur dessa utlovade extratimmar kommer att fördelas mellan stadierna.

Eftersom skolhuvudmän tidigare ha fått fördela timmarna själva innebär den nya regleringen att det för en del skolor blir mer undervisningstimmar i ett visst ämne på till exempel mellanstadiet och färre på till exempel högstadiet. För andra skolor blir effekten den motsatta.

För att inte förändringen ska göra så att en del elever får för få undervisningstimmar i ett visst ämne under sina nio år i grundskolan ska den tidigare timplanen, alltså den som varje skolhuvudman själv har bestämt, fortsätta gälla hela högstadietiden ut för de elever som hösten 2018 börjar i årskurs 7, 8 eller 9. Det innebär, och det är här förvirring har uppstått på en del skolor, att den gamla ”egenbestämda” timplanen kommer att gälla parallellt med den nya regeringsreglerade timplanen under tre år till. Det vill säga, ända tills de elever som till hösten börjar sjuan har gått ut nian. För eleverna som till hösten börjar i årskurs 1–6 är det den nya stadieindelade kursplanen som gäller från höstterminen 2018 fram till det att de slutar grundskolan.

På en del skolor kommer den nya regleringen ställa till det i tjänstefördelningen. Beroende på hur skolan tidigare har fördelat undervisningstiden i ett visst ämne kommer det på vissa skolor finnas fler undervisningstimmar att fördela under de kommande tre läsåren, på andra färre.

Det är inte tillåtet att flytta ämnestimmar från ett stadium till ett annat – hela poängen med den nya stadieindelade timplanen är ju att alla elever, även de som byter skola, ska vara garanterade en min­sta undervisningstid i ett ämne under ett stadium. Däremot kan enskilda skolhuvudmän själva plussa på antalet undervisningstimmar i ett visst ämne under till exempel högstadiet så länge som skolan håller sig inom skollagens bestämmelser för skolårets och skoldagarnas längd.

ur Lärarförbundets Magasin