Läs senare

Så säger Skolverket

BETYGSÄTTNINGLars-Åke Bäckman är ämnesansvarigt undervisningsråd på Skolverket för hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. Här besvarar han några vanliga frågor som lärare brukar diskutera.

25 Feb 2018

Går det att »tenta av« hela eller delar av ett ämne?

– Jag har fått frågan om jag kan ”tenta av” en elev i hem- och konsumentkunskap. Eleven går språkintroduktionsprogrammet och är i behov av betygspoäng för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Kan jag göra det och i så fall hur?
– Jag har en elev som elitsatsar i en idrott och som vill tenta av delar av ämnet idrott och hälsa alternativt bara vara med vid obligatoriska bedömningstillfällen och lämna in eventuella skriftliga hemuppgifter. Är det tillåtet?

Skolverkets svar:
– Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Den som vill genomgå en prövning för betyg från grundskolan har rätt att vända sig till vilken grundskola som helst, oavsett om han eller hon har varit elev där tidigare. Så svaret är ja på frågan om elever som går på språk­introduktionsprogrammet kan ”tenta av” grundskolans hem- och konsumentkunskap.
Däremot är undervisningen i grundskolan obligatorisk för alla elever att delta i så det går inte att ge en elev ledigt från vissa delar för att han eller hon vill ägna en del av lektionerna i idrott och hälsa till sin egen elitsatsning.

Alla elever i grundskolan som vill ha ett betyg i ett visst ämne utifrån kunskapskraven i årskurs 9 tidigare än vårterminen i årskurs 9 har dock, enligt skollagen, rätt att genomgå en prövning. Om en prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid resterande undervisning i ämnet. Men om eleven inte är nöjd med det betyg han eller hon har fått i ett ämne i samband med prövning, kan eleven välja att fortsätta att följa undervisningen och få ett ”vanligt” betyg i stället.

Prövningen ska omfatta kunskapskravens alla delar, både de teoretiska och de praktiska, och ett representativt urval av det centrala innehållet, och eleven ska ges möjlighet att visa sina kunskaper så att dessa kan bedömas enligt hela betygsskalan A–F.

En prövning får inte vara en komplettering där endast vissa delar av kunskapskraven prövas. Men prövningen kan av praktiska skäl delas upp i delar som genomförs vid olika tillfällen. Det finns i dag ingen framtagen mall eller stödmaterial för hur en prövning kan se ut. Men vägledning ges i Skolverkets Allmänna råd om prövning.

Betyget sätts med utgångspunkt i vad den prövande kan vid prövningstillfället. Läraren får i
bedömningen väga in sådant som läraren sedan tidigare har sett att eleven kan – men bara om det är till elevens fördel.

Hur ska simkravet bedömas?

Bild: Saga Bergebo

– Jag har en elev som enbart kan simma ryggsim 200 meter. Så min fråga är, inte kan jag godkänna denna elev? Hade det varit okej med 200 meter ryggsim hade det väl stått ”varav minst 50 meter i ryggläge”, i kunskapskravet, eller?
Är inte syftet med att kunna simma 200 meter att man ska kunna livrädda någon? Och är eleven simkunnig om hen endast kan simma i varmt eller grunt vatten?

Skolverkets svar:
– En elev som kan simma 200 meter i ryggläge ska få godkänt på den del av kunskapskraven som handlar om simkunnighet. 50 meter ska vara i ryggläge, övriga 150 meter är valfritt simsätt. Det innebär att både ryggsim och så kallat hundsim och till och med vattentramp är godkänt så länge eleven håller sig flytande och simmar 200 meter. Utgångspunkten för beslutet om simkunnighetskravet är att en person som trillar i vattnet ska kunna hålla sig flytande i 10–15 minuter tills hjälp anländer.

Syftet med undervisningen är dock att eleverna även ska kunna simma i magläge och använda ett simsätt som bröstsim eller crawl. Och klara av att göra det i 200 meter. Det ska därför tränas i undervisningen, men valet av simsätt är inte en del av kravet på att kunna simma 200 meter. Däremot kan förmågan att behärska olika simsätt, både i rygg- och magläge, kopplas till de delar i kursplanen som handlar om komplex rörelseförmåga.

Det står inte specificerat i kunskapskraven vilken temperatur vattnet ska hålla eller hur djupt det ska vara och det är därför inte en del av bedömningen. Däremot ska man kunna simma 200 meter i ett sträck så en elev som sätter ner foten eller hänger på bassängkanten vid vändningarna uppfyller inte den del av kunskapskraven som handlar om simkunnighet.

Livräddning i vatten är inte en del i kunskapskravet. Det ingår i det centrala innehållet att eleverna ska få lära sig livräddning i vatten och det ska vara en del av undervisningen, men det är varken en del av att få godkänt på kravet att kunna simma 200 meter eller en del av kravet att kunna hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Livräddning i vatten är en så avancerad förmåga att man i diskussionerna kring vilka krav som är rimliga att ställa bestämde sig för att stanna vid kravet på att kunna hantera nödsituationer vid vatten.

Både ryggsim och så kallat hundsim och till och med vattentramp är godkänt

Går det att »pysa« en elev i hem- och konsumentkunskap?

– Jag har en elev som är rullstolsburen och som har begränsad rörelseförmåga i sina armar och händer. Eleven försöker alltid arbeta efter sin förmåga men det är många moment som eleven får överlåta till arbetskamraten i köket. Hen kan till exempel inte knåda deg eftersom det kräver för mycket styrka, har svårt att vinkla för att hacka, skära och strimla och kan inte duka och torka rent ordentligt. Kan jag ”pysa”, det vill säga använda den så kallade undantagsbestämmelsen, för det som hen inte kan göra på grund av sin funktionsnedsättning?

Skolverkets svar:
– Syftet med undantagsbestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en permanent funktionsnedsättning som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är undantagsbestämmelsen inte tillämplig. Det ska vara omöjligt för eleven att nå lägst kunskaps­krav för E oavsett i vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges för att läraren ska få använda sig av bestämmelsen.

Viktigt att tänka på är att undantagsbestämmelsen bara ska användas när man sätter betyg. I undervisningen ska läraren anpassa aktiviteterna så att alla elever kan delta.

Det är också viktigt att titta på vad som faktiskt står i kunskapskraven. I det här fallet står det till exempel inte att elever ska kunna knåda, hacka, skära och strimla för hand, så om eleven kan utföra sådana sysslor med hjälp av maskiner eller annan assistans ska eleven få tillgång till det stöd den behöver och undantagsbestämmelsen är inte tillämplig. Observera att här måste läraren göra en allsidig utvärdering av elevens kunskaper och förmågor och bedöma om och på vilket sätt det kan ses som elevens ”kunnande” som speglas i till exempel en assistents utförande av uppgifterna.

Hur färska måste kunskaper som betygsätts vara?

– Om jag har en elev som i sjuan visade att hen kan simma 200 meter men som sedan av
olika anledningar inte visat det igen, kan jag då ändå ge godkänt för det kunskapskravet övriga terminer respektive i slutbetyget? Och vad händer om eleven kunde simma 200 meter i årskurs 7 men misslyckades med det i årskurs 8 och sedan inte har deltagit på simlektionerna i årskurs 9, hur gör jag då med slutbetyget? Ska jag utgå från elevens bästa prestation, det vill säga den i årskurs 7, eller ska jag se till prestationen i årskurs 8?

Skolverkets svar:
– Orsakerna till att eleven inte visar sina kunskaper i senare årskurser kan variera och hänsyn måste tas till det vid bedömningen. Utgångspunkten måste vara att läraren utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven i årskurs 6 respek­tive årskurs 9, samt analyserar och värderar olika bedömningsunderlag utifrån hur relevant och rättvisande bild de ger av elevens kunskaper vid tiden för betygsättningen, oavsett om det gäller terminsbetyg eller slutbetyg.

I analysen tar lärare hänsyn till hur omfattande och tillförlitliga olika bedömningsunderlag är. Lärare tar även hänsyn till när bedömningen genomfördes, eftersom ett senare underlag ofta bättre kan spegla elevens kunskaper vid tiden för betygsättningen.

För att spetsa till svaret något kan ju en möjlig anledning till att eleven inte visat det igen vara att denne faktiskt inte längre kan simma. Och om eleven har getts möjligheter att visa simkunnighet i årskurs 8 och 9, men misslyckats med detta kan knappast prestationen från årskurs 7 anses ge den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens simkunnighet i årskurs 9.

Samma sak gäller förstås även andra delar av kunskapskraven, som till exempel orientering eller privatekonomi.

Ett senare underlag kan ofta bättre spegla elevens kunskaper

Bild: Saga Bergebo

Kan jag sätta betyg utifrån ett intyg eller en film?

– Jag undrar om jag kan ge en elev som varit frånvarande godkänt på till exempel bakning eller simning om en förälder eller någon annan, till exempel en simlärare i fallet med simningen, intygar att eleven har de efterfrågade kunskaperna? Och spelar det någon roll om en elev lämnar in en film som visar att hen har kunskaperna jämfört med om jag bara får ett skriftligt intyg?

Skolverkets svar:
– Det är en klurig fråga. Man ska vara försiktigt med att acceptera intyg som talar om att en elev kan en viss sak. Frågan är om det är ett förfaringssätt som skolan kan godta och om det i så fall går att tillämpa i alla ämnen. Men samtidigt är det svårt att svara definitivt nej. I slutändan blir det en fråga om förtroende som måste bedömas från fall till fall. Om intygandet sker genom en film, eller på annat sätt, spelar inte så stor roll. Om man vill är det inte så svårt att manipulera en film så en film är inte nödvändigtvis säkrare än ett skriftligt intyg.

När har jag haft för få lektioner för att kunna sätta betyg?

– Jag har bara hunnit ha mina sexor fem gånger innan det är dags att sätta höstterminsbetyget. Ska jag sätta E på alla i gruppen för att jag inte har underlag för mer, och inte har hunnit gå igenom alla kunskapskrav, eller inte sätta något betyg alls den här terminen och vänta till vårterminens slutbetyg i stället? När går gränsen för att man har haft så få lektioner att det inte går att sätta något betyg? Är det inte risk att man betygsätter elevernas förkunskaper om man bara har haft några få lektioner innan det är dags att sätta betyg?

Och hur gör man om man har hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 i stället för i årskurs 6?

Skolverkets svar:
– Att sätta ett kollektivt E på en hel grupp är fel om det inte är så att läraren efter en allsidig bedömning finner att alla elever faktiskt bara når E-nivån. Likaså att sätta ett streck eller låta bli att sätta ett terminsbetyg för att man tycker att man har haft för få lektioner för att kunna sätta ett betyg. Streck får man bara sätta om en elev har varit frånvarande så mycket att betygsunderlag saknas, inte för att man som skola har erbjudit för få undervisningstillfällen.

Hela betygsskalan ska användas oavsett hur få lektioner man har haft. Har någon visat kunskaper respektive en kvalitet på kunnande för mer än ett E ska den eleven kunna få ett högre terminsbetyg oavsett hur få lektioner som har erbjudits. Detta gäller även om man inte har hunnit ta upp alla delar i kunskapskravet.

Hela betygsskalan ska användas oavsett hur få lektioner man har haft

När betyg sätts i slutet av årskurs 6 eller 9 ska en elev däremot för att få till exempel betyget E ha visat att hon eller han kan allt det som står i hela kunskapskravet för E. Då finns alltså inte möjlighet att bortse från någon del av kunskapskraven. Motsvarande gäller för betygsstegen A och C.

Läraren ska bedöma de kunskaper eleven visar oavsett varifrån de kunskaperna kommer. Här får man som lärare göra det bästa man kan med de antal lektioner som man har till sitt förfogande efter att rektorn har fördelat undervisningstiden.

Terminsbetyg sätts bara i de ämnen som det har bedrivits undervisning i under den aktuella terminen och undervisning behöver inte ges i varje ämne varje termin. I årskurs 5 sätts inga betyg och betygsättningen blir alltså aktuell först i årskurs 6. Det innebär att om man har valt att undervisa i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 i stället för i årskurs 6 får de berörda eleverna inte med sig något betyg i ämnet från mellanstadiet.

ur Lärarförbundets Magasin