Läs senare

SO-samarbete gav högre betyg

BETYGSÄTTNINGEtt ämnesövergripande samarbete gav Lisa Enhus ett större bedömnings­underlag. Det gjorde att hon kunde sätta höga betyg redan i årskurs 6.

25 Feb 2018
Kunskapstörst. Eleverna är taggade när Lisa Enhus visar hur man steker pannkakor. Foto: Emelie Asplund

Välkomna till första lektionen i hem- och konsumentkunskap den här vårterminen! Vi har bara träffats en lektion förut eftersom jag började som lärare här under höstterminen och det försvann lektioner på grund av friluftsdagar, säger Lisa Enhus till sina elever i årskurs 6 på Montessoriskolan Globen i Alingsås.
− Då gjorde vi scones. Det var gott och roligt, säger Leon Davidsson.

Svårbedömt. Lisa Enhus hann bara träffa sina nya sexor en gång under höstterminen innan det var dags att sätta betyg. Foto: Emelie Asplund

Dagens lektion handlar om att steka. Lisa Enhus ska demonstrera stekning av pannkakor och sedan ska eleverna tillaga egna pannkakor. Men dessför­innan är det en kort genomgång.
− Vad tror ni att ämnet hem- och konsument­kunskap handlar om, frågar hon eleverna.
− Man får lära sig om hälsa och vad man ska äta för att må bra, föreslår Jacob Holmberg.
− Det är viktigt att äta sådant som finns i mat­cirkeln, till exempel grön­saker, frukt och fisk, säger Linnéa Hyvönen Benjaminsson.
− Vad kan vi mer ta upp? undrar Lisa Enhus.
− Hur man tvättar och diskar, säger Stephanie Agobo.
− Kanske att man ska köpa miljövänliga varor som är när­producerade. Det är bättre att köpa kött som kommer från Sverige i stället för att köttet har transporterats hit från Sydamerika, säger Leon Davidsson.

Eleverna har många idéer om vad ämnet kan innehålla. Och de kommer med egna förslag. En elev tycker att de ska laga mat från olika tidsepoker. Som avslutning på diskussionen visar Lisa Enhus Skolverkets webbplats med kursplanen för årskurs 1–6 i hem- och konsumentkunskap.
− I dag ska vi gå igenom matlagningsmetoden stekning som finns med i det centrala innehållet, berättar hon.

Lisa Enhus gillar att undervisa i årskurs 6, eftersom de flesta elever är taggade och nyfikna på det nya ämnet. Hon upplever att den stora svårigheten är att sätta betyg redan efter en termin, när hon endast träffar eleverna en gång i veckan. Ofta försvinner dessutom tid på grund av schemabrytande aktiviteter eller för att eleverna är sjuka. I höstas bytte Lisa Enhus tjänst mitt i terminen och de nya eleverna i årskurs 6 träffade hon endast en gång innan betygen skulle sättas. Läraren som hade haft klassen innan var outbildad vikarie och hade huvudsakligen arbetat med praktiska moment.
− Jag satte betyget E på samtliga elever. Det var inte möjligt att göra något annat.

Det räcker med mindre samarbeten

På sin förra skola satte hon betyg utifrån hela betygsskalan redan i årskurs 6. Det var ett ämnesövergripande samarbete med lärarna i SO och svenska som gjorde det möjligt.
− Under fyra veckor per termin arbetade vi med temat hållbar utveckling i SO, svenska och hem- och konsumentkunskap. I SO kunde eleverna diskutera, se på film och arbeta med övningar om hållbart fiske, köttproduktion och grödor. När jag träffade dem var eleverna redan insatta i ämnet och kom med kritiska frågor om var köttet som vi skulle tillaga kom ifrån eller om fisken var MSC-märkt.

Lisa Enhus, lärare i hem- och konsument­kunskap på Montessori­skolan Globen i Alingsås. Foto: Emelie Asplund

En vinst för de tre ämnena var att eleverna fick en helhetskänsla för vad de höll på med och möjlighet att arbeta både teoretiskt och praktiskt. I hem- och konsumentkunskap innebar det att Lisa Enhus inte behövde lägga tid på att introducera teoridelen utan kunde använda lektionerna till praktiskt arbete och att fördjupa frågeställningar. Samarbetet innebar också att hon gjorde gemensamma bedömningar med de andra lärarna vid betygsättningen.
− När vi var flera som hade sett hur eleverna arbetade hade vi ett större underlag att utgå ifrån. Då vågade jag sätta högre betyg än tidigare. Bedömningarna kändes säkrare och det var roligare än att sätta betyg ensam.

På den nya skolan finns det projektveckor för årskurs 8 och 9 en gång per termin med gemensamma teman kring hälsa och ekonomi i olika ämnen. Men Lisa Enhus vill försöka få i gång fler ämnes­övergripande samarbeten mellan hem- och konsumentkunskapen och andra ämnen. Då även för årskurs 6 och 7.
− Det räcker med mindre samarbeten. Jag kan kolla upp vad kollegorna ska arbeta med framöver och koppla det till hem- och konsumentkunskapen. Det skulle till exempel kunna handla om att vi jobbar med näringsämnen i samarbete med NO, mat från olika tidsepoker i samverkan med SO eller hälsa tillsammans med idrottsämnet.

Tips för ämnes­övergripande samarbete:

  •  Ta initiativ till sam­arbete.
  • Kolla upp vad kolle­gorna ska arbeta med framöver. Det behövs gemensam tid för planering och sam­bedömning, därför kan det vara en fördel att samarbeta med lärare i samma arbetslag.
  • Var flexibel och beredd på att kasta om moment i undervis­ningen för att kunna synka med andra lärares planeringar.
  • Det behöver inte vara stora projekt, utan kan handla om att samar­beta kring ett tema under en eller ett par veckor.

Det sprider sig en doft av nygräddade pannkakor i salen. I ett av köken väntar Olle Andersson på att stekpannan ska bli tillräckligt varm. När fettet börjar fräsa mäter han upp knappt en halv deciliter pannkaksmet som han häller i pannan.
− Sänk värmen annars blir det bränt, säger klasskompisen Stephanie Agobo som står vid samma spis.

Hon och Olle Andersson hittade två mindre stekpannor i köksskåpet och gör minipannkakor.
− Nu kan vi öva på att steka båda två. Det blir mer effektivt, säger Olle Andersson.

Stephanie Agobo och Olle Andersson fick nyligen sina första betyg i hem- och konsumentkunskap. Precis som alla andra i klassen fick de betyget E.
− Jag hade jobbat bra och samarbetat, så jag tyckte att det var ganska tråkigt. Jag var värd ett C, menar Olle Andersson.

Men Svea Arnstrand i köket bredvid tyckte att betyget var okej eftersom de inte hade haft ämnet så många gånger och dessutom bytt lärare under terminen. För klasskompisen Linnéa Hyvönen Benjaminsson kom betyget som en chock.
− Jag visste inte att alla hade fått samma betyg. Men när jag förstod det lugnade jag ner mig, säger hon.
− Vi får nog chansen att visa vad vi kan nu när det blir fler lektioner och mer teori.

Lisa Enhus upplägg kring temat hållbar utveckling i samarbete mellan hem- och konsumentkunskap, svenska och SO.

Vecka 1
Svenska: Eleverna läste om hållbar utveckling för att få en förförståelse för ämnet, ord och begrepp.
SO: Arbete kring var växter odlas och zoner för odling, till exempel varför ris inte kan odlas i Sverige.
HKK: Kokning av ris och potatis. Pratade om skillnader och likheter mellan de båda livsmedlen, matlagningsmetoder, näringsinnehåll, KRAV-märkning, bekämpningsmedel och miljöeffekter.

Vecka 2
SO: Pratade om och såg film om hav och hållbart fiske.
HKK: Lagade fiskrätt och pratade mer om hållbart fiske, till exempel repetition kring trålning och MSC-märkning. Eleverna läste WWF:s fiskguide.

Vecka 3
SO: Pratade om köttproduktion i olika länder. Eleverna fick beskriva en klimatsmart tallrik och en icke klimatsmart tallrik.
HKK: Eleverna lagade köttfärssås och spaghetti – halva gruppen använde nötfärs och den andra gruppen använde det vegetariska och miljövänliga alternativet quornfärs. De provsmakade varandras rätter och diskuterade för- och nackdelar med de två alternativen.

Vecka 4
Svenska, SO och HKK: Grupparbete i två dagar där eleverna fick välja att fördjupa sig kring ett av följande områden: grödor och markanvändning, hav och fiske eller kött och miljö. Eleverna valde också ut ett livsmedel som tillhörde området. Muntlig redovisning.

ur Lärarförbundets Magasin