Läs senare

Temaveckor länkar samman

På Morkarlbyhöjdens skola jobbar lärarna ämnesöverskridande med hållbar utveckling.
Eva Danielsson Smeds, lärare i idrott och hälsa, menar att det är ett utmärkt sätt att ge sammanhang och nå kunskapsmålen i läroplanen.

09 Jan 2014
Temaveckor länkar samman
Foto: Berit Djuse

Runt en öppen eld vid Mora skidstadion värmer sig några elever från Morkarlbyhöjdens skola. Det är en av höst­ens första riktigt kalla dagar och årskurs åtta har utedag med tema hållbar utveckling. På åtta stationer ska de utföra olika uppgifter och vid elden grillar de pinnbröd och kokar nyponsoppa på stormkök. Eva Danielsson Smeds ger instruktioner. När eleverna satt ihop sina stormkök går hon runt och häller sprit i brännarna och lånar ut tändstickor att tända med.
– De har sett en film på skolan om hur man sätter ihop köken och tänder dem, berättar hon.

– Det var en lite rolig film. Kameran skakade hela tiden, säger Euforion Elmer, en av eleverna.

– Ja, och så skulle han betona varje stavelse. Det var ingen professionell film om man säger så, säger Eva Danielsson Smeds.Foto: Berit DjuseMen den verkar ha fyllt sitt syfte. Eleverna får ihop stormköken och de flesta lyckas tända dem på första försöket. När vattnet kokat upp dricker de sin varma nyponsoppa ur muggar de uppmanats ta med sig hem­ifrån för att undvika slöseri med plastmuggar.

Under utedagen får eleverna, förutom att lära sig sätta ihop stormkök, orientera sig i okänd miljö, gå tipspromenad med frågor om allemansrätten, skriva en dikt om hållbarhet, ur minnet rita en karta över friluftsområdet och försöka rena vatten med olika material som finns i naturen. De får också göra ett gemensamt konstverk genom att dekorera ett cykelhjul med material från naturen och tillverka en barkbåt för ett avslutande race i ån.

Utedagen är en del av det tre till fyra veckor långa ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling som årskurs åtta arbetar med. Förutom idrott och hälsa ingår även ämnena svenska, slöjd, bild, biologi, hem- och konsumentkunskap och samhällskunskap och när veckorna är slut ska eleverna redovisa vad de gjort på ett föräldramöte.

Det nuvarande projektet är en slags nystart på skol­ans hållbarhetsarbete. För några år sedan drevs ett treårigt arbete kring hållbar utveckling men då en av eldsjälarna slutade rann allt ut i sanden. Nu har de väckt liv i det igen och utgår från det entreprenöriella lärandet.

– Det känns bra att vi är igång igen. Hållbarhet är ett sådant ämne som lätt blir snuttifierat, därför är det bra att jobba ämnesöverskridande. Då får eleverna ett bättre sammanhang, säger Eva Danielsson Smeds.

Foto: Berit Djuse

Under temaveckorna får varje lärare själv styra vad de gör och Eva Danielsson Smeds har valt att arbeta med en hälsodagbok som hon kallar Hållbar hela livet. Eleverna får sätta upp mål för sin hälsa och lära sig att arbeta mot de målen. De fyller i hur de tränar och under en vecka skriver de upp vad de äter och hur de sover.

– Dagboken är rätt omfattande och täcker hela läroplanen inom hälsa. De får fundera på om deras hälsotillstånd och levnadsvanor är hållbara, berättar hon.Foto: Berit DjuseNär Eva Danielsson Smeds presenterar hälsodagboken tittar de på lite olika filmsnuttar. Dels visar hon klipp från en dokumentär där före detta boxaren Paolo Roberto äter skräpmat under tre veckor och går upp i vikt, dels ser de delar av tv-programmet Kan du slå en pensionär? där en yngre ”soffpotatis” utmanas att lägga om sin livsstil av en hurtig pensionär. Programmet avslutas med en tävling mellan de två i en utvald aktivitet.

– Det är ett bra sätt att visa vad som händer. Bilden som tas fram av hur deltagaren kommer se ut om 50 år visar väldigt tydligt hur vi påverkas av vår livsstil, säger Eva Danielsson Smeds.

Eva Danielsson Smeds har använt hälsodagboken i flera år och menar att den fungerar bra för att medvetandegöra eleverna om vad vår kropp och hjärna behöver för att fungera.

– Vissa år har eleverna varit väldigt dåliga på att äta lunch och många skippar även frukosten. När vi börjat med hälsodagboken brukar de ropa till mig i korridoren: Nu har jag ätit lunch!

Utöver hälsodagboken får eleverna också välja en övning i mental träning, till exempel att varje kväll skriva ner minst tre saker de gjort under dagen som de är nöjda med.

Foto: Berit Djuse

Under utedagen får eleverna lära sig en hel del om att vara ute i naturen men för Eva Danielsson Smeds är det också viktigt att ge eleverna möjlighet att prova friluftslivet ordentligt. Därför försöker hon varje år se till att de får komma iväg på olika aktiviteter. Att göra saker ihop ser hon också som ett sätt att få ihop gruppen. Med eleverna som nu går i årskurs åtta har de redan hunnit med två turer till Älvdalen, en tidigt på hösten i sjuan och en på våren. Där har de bland annat klättrat, paddlat kanot och fått använda GPS för att hitta lavinsökare. På vårterminen lade arbetslaget även in en övernattning i stora runda tält och eleverna fick göra upp eld, laga sin egen mat och ta reda på sitt skräp.

– Många säger att årskurs åtta på skolan är så lugn men så har vi också varit ute mycket med dem. Ute lär de känna varandra och då blir det en trygghet och ett lugn som sprider sig även till klassrummet. Och den som är trygg blir också hållbar som människa, säger hon.Foto: Berit DjusePå Mora skidstadion börjar eleverna dra sig ner mot ån för att se hur deras barkbåtar klarar sig i konkurrensen. Starten blir kaotisk och några båtar utsätts för sabotage men till slut koras en vinnare och för eleverna är dagen slut. Lärarna plockar ihop mat och material och Eva Danielsson Smeds ser till att elden är släckt. Van som hon är att ordna utedagar så var hon först på plats och blir också sist att lämna skidstadion. Med sig hem får hon alla delar till stormköken som eleverna lämnat efter sig och som ska diskas.

– Ja ja, det ska nog gå att få ihop de här igen också, konstaterar hon.

Alla artiklar i temat Djupdykning: Hållbarhet (6)

ur Lärarförbundets Magasin