Läs senare

Unik fortbildning i Södertälje

AKTUELLTHem- och konsumentkunskapslärarna i Södertälje har med hjälp av Högskolan Kristianstad gjort en lesson study om matkultur. Ett föredömligt fortbildningsinitiativ av kommunen, anser lektor Karin Höijer.

Fördom. Vilken kändis äter vilken sorts kokosboll? Det fick elever i Södertälje fundera över under en lesson study om matkultur. Foto: foton (CC), Zara Larsson: Tore Sætre, gustav fridolin: Kristian Pohl, Zlatan: Football.ua, Kissie: Daniel Åhs, carl philip: Frankie Fouganthin. Bakgrundsbild: shutterstock.

Det finns i dag ingen fortbildning på högskolenivå för hem- och konsumentkunskapslärare efter att de har tagit sin examen. Så när Södertälje kommun kontaktade Karin Höijer, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad, för att be henne hålla tre föreläsningar för kommunens hem- och konsumentkunskapslärare under hösten och vintern var hon mer än positiv.
– Jag tänkte: ”Jösses, så bra! Vilken satsning!” Både ambitiös och föredömlig. Jag hoppas att andra kommuner tar efter, säger hon.

Första gången Karin Höijer träffade de cirka 15 lärarna i höstas började hon med en ganska traditionell föreläsning om den senaste forskningen inom ämnet.
– Det är ju så lyckosamt att det äntligen har börjat komma en massa avhandlingar i hem- och konsumentkunskap, konstaterar Karin Höijer.

Efter föreläsningen lät hon lärarna fundera över hur de ville att resten av fortbildningen skulle se ut och tillsammans bestämde man att man skulle genomföra en lesson study. Nästa gång gruppen sågs beslöt man att lektionen skulle handla om matkultur. Katarina Neidestam, förste­lärare i hem- och konsumentkunskap i Södertälje kommun, förklarar varför.
– Vi kände att det var ett område där vi inte hade uppdaterat oss på länge. Vi ville ta reda på vad matkultur och mattraditioner var för just våra elever. Det kanske inte alls var samma sak som för oss. Dessutom ville vi ha in vardagen, att matkultur inte bara skulle handla om högtider och mat, eller religion och mat, utan om hur vi gör och äter vid mer vardagliga tillfällen.

Under en extrainsatt träff med Karin Höijer senare under hösten planerades försökslektionen mer i detalj. En del av lärarna tog på sig att hålla lektionen med sina åttor, andra ställde upp som observatörer. De lärare som höll i en lektion skulle följa vissa förutbestämda ramar men hade frihet att utforma lektionen lite olika inom ramarna. Katarina Neidestam bestämde sig för att hålla sin lektion utan att först tala om för eleverna att den skulle handla om matkultur. I stället gick hon direkt på den första förutbestämda övningen som bestod av att gissa vilken av tre olika kokosbollar som var en vanlig hemgjord chokladboll, respektive vilken som var en rawfoodboll och vilken som var en Deli­catoboll.

Därefter valde Katarina Neidestam att prata med eleverna om vad en fördoms­profil är, det vill säga att vi alla kan få olika bilder i huvudet av hur någon är bara vi hör att hen till exempel är skolans nya lärare i ett visst ämne. Efteråt fick eleverna i grupper om tre–fyra stycken skriva ner vilken typ av person som de trodde skulle välja vilken av de olika kokosbollarna och varför. De skulle även uppge sådant som personens ålder, kön, yrke och intresse utifrån den första tanken som dök upp i gruppen.
– En stor utmaning för mig som lärare var här att bekräfta utan att döma. Att inte kommentera eller på något annat sätt visa vad jag själv tyckte var rätt eller fel, säger Katarina Neidestam.

Sedan fick eleverna se foton på ett antal kändisar som Zlatan Ibrahimovic, Peder Fredricson, Zara Larsson, Kissie, Anders Bagge, prins Carl Philip, Gustav Fridolin, Bingo Rimér och Anna Skipper och bestämma sig för vem av dem som skulle äta vilken sorts cocosboll.
– Av någon orsak var alla elever över­tygade om att Anders Bagge skulle välja Delicatobollen, jag undrar om det stämmer, säger Katarina Neidestam och
skrattar.

Nästa övning gick ut på att eleverna, först enskilt och sedan gemensamt i de mindre grupperna, skulle skriva ner vad de tycker är vuxenmat, ungdomsmat, skolmat respektive hemgjord mat.
– Här visade det sig att många av eleverna tycker att oxfilé är ungdomsmat medan min första tanke var att det är vuxenmat. När jag frågade dem hur de tänkte förklarade de att de tänkte på oxfilépizza medan jag såg framför mig grillad oxfilé med potatisgratäng, berättar Katarina Neidestam som ett exempel på att elever och lärare inte alltid har samma referensramar.

Sista uppgiften som eleverna fick var att utifrån ett papper med olika matord – som morot, gröt, kräftor, oxfilé och koriander – ringa in vilka ord de tycker hör till exempelvis vuxenmat och sedan jämföra sina svar med de andra gruppernas.

Vid slutet av lektionen frågade Katarina Neidestam eleverna vad de tyckte att de hade lärt sig under lektionen. Svaren blev bland annat att ”vi skulle lära oss bli medvetna om att vi kanske ibland dömer” och att ”se andras perspektiv”. På frågan om vad eleverna trodde att lärarna lärde sig av lektionen blev svaren bland annat ”att lyssna på eleverna” och ”hur vi tänker”.

Under den sista träffen med Karin Höijer ska lärarna tillsammans, mycket utifrån vad observatörerna noterat, utvärdera de lektioner som har hållits och fundera över vad som kan förbättras.
– Vår tanke med lektionen var att eleverna ska lära sig känna till begreppet mat­tradition och utveckla kunskaper om olika matvanor och kunna resonera kring olika matkulturer. Jag tycker att det är fantastiskt att vi har fått chans att lyfta en del av vår undervisning på det här sättet, säger Katarina Neidestam och fortsätter:
– Det känns som att vi hem- och konsumentkunskapslärare, genom att vi gjort en lesson study, har fått ut lite mer av fortbildningen än bara det lyssnande perspektivet vid en föreläsning. Modellen är ju också ett redskap som vi kan använda i framtiden inom andra områden.

Mer om fortbildnings- projektet i Södertälje:

Fortbildningen för hem- och konsument­kunskapslärare i Södertälje kommun är en del av ett större projekt där kommunen erbjuder olika lärargrupper var sin serie om tre föreläsningar.
En del serier riktar sig direkt till en viss ämneslärargrupp, som i fallet med hem- och konsumentkunskapslärarna.

Andra föreläsningsserier behandlar mer öppna ämnen som programmering eller hållbar utveckling och riktar sig till lärare oavsett inriktning.

Lärarna har själva fått välja vilken föreläsningsserie de vill följa.

ur Lärarförbundets Magasin